Är ditt företag redo för att dra nytta av 3d-print?

Anna Rzewuska och Thomas Lindqvist på Advokatfirman Hammarskiöld & Co.

Anna Rzewuska och Thomas Lindqvist på Advokatfirman Hammarskiöld & Co. Överst t h: My Little Pony från Shapeways, nederst t h: Noa Ravivs prisvinnande design. Båda från 3D Printshow i London 2014.

GÄSTKRÖNIKA: 3d-print, den revolutionerande teknik som omvandlar digitala modeller till fysiska ting, gör fritt mångfaldigande av rättighetsskyddade produkter enklare än någonsin. Intåg av 3d-printrar och 3d-scannrar på konsumentmarknaden väcker frågan hur företag kan skydda sina immaterialrättsliga portföljer. Relativt få etablerade marknadsaktörer har ändrat affärsstrategier och anpassat affärsmodeller efter de strategiska möjligheter 3d-print tillhandahåller. Mot bakgrund av de första intrångsanmälningarna försöker vi oss på några enkla råd som företag kan vidta för att förbli relevanta på marknaden.

När 3d-print och IP-rätt når samma vägkorsning
Efter ett besök på årets 3D Printshow i London har vi fått intrycket att det råder kunskapsbrist beträffande hur immaterialrätten förhåller sig till 3d-print. På mässan utställs piratkopierade föremål samtidigt som på marknadsplatsen Shapeways och på den kostnadsfria webbplatsen Thingiverse kryllar av CAD-modeller som kan misstänkas vara intrångsgörande.

3d-print existerar dock inte i ett laglöst land. Alltfler rättsinnehavare reagerar på intrångsituationer genom att tillställa intrångsgöraren ett varningsbrev. Fernando Sosa fick ett sådant från HBO i februari 2013 efter att han hade konstruerat en CAD-modell föreställande järntronen från teveserien Game of Thrones, till vilken HBO äger rättigheterna. HBO begärde att Sosa skulle avsluta tillverkning och försäljning av järntronen samt avböjde Sosas licensbegäran.

Detta scenario har upprepats ett flertal gånger, när t.ex. Games Workshop begärt att Thingiverse skulle ta bort Thomas Valentys CAD-modell av figurerna Imperial Guards ur spelet Warhammer eller när Paramount Pictures skickat ett varningsbrev till Todd Blatt, som på Shapeways laddat upp en CAD-modell liknande tärningen ur filmen Super 8.

Även om ett varningsbrev fungerar avskräckande löser det inte problemet på ett konstruktivt sätt. Varken rättsinnehavare eller 3d-formgivare tillgodogör sig det mervärde som additiv tillverkning medför. Rättsinnehavaren till My Little Pony, Hasbro, valde ett annat tillvägagångssätt.

Rätt attityd skapar mervärde
Figurerna ur teveserien My Little Pony har visat sig vara enormt populära bland fankonstskaparna, Bronies, på Shapeways. Istället för att rakt av förbjuda fankonst har Hasbro inlett licenssamarbete med Shapeways. I en tävling har fem fankonstskapare utvalts och fått lov att designa nya figurer baserade på serien. Tillståndet villkoras av att Hasbro ska förhandsgranska CAD-modeller innan de släpps ut på Shapeways. Förutom detta ska Shapeways garantera att tillverkning av fysiska figurer uppfyller Hasbros kvalitétsnormer. På detta sätt har Hasbro etablerat sig på konsumentmarknaden för 3d-print och börjat kapitalisera på den nya teknologin.

Filmstudion Aardman Animations och David Hasselhoff har å sin sida ingått licensavtal med webbutiken Things3D, som tillverkar samlingsobjekt i begränsad upplaga märkta med serienummer och chip. Förutom att chipmärkning förebygger piratkopiering samspelar den
även med diverse applikationer. Ett annat exempel utgör Disneys samarbete med det innovativa företaget my3Dtwin, specialiserat på en ny gren inom fotoindustrin, 3D-skanning.

Från Napster till Thingiverse
I takt med att 3d-print populariseras kommer kopiering att öka – till klart huvudbry för rättsinnehavare. En ärlig användare kommer många gånger ha svårt att avgöra om en CAD-fil denne laddar ner och skriver ut gör intrång i någon annans immaterialrätt. Det finns ingen internationell databas att tillgå. Även om patent, varumärke och design kan registreras kommer det vara svårt att utan advokatens hjälp fastställa om en CAD-fil eller ett i CAD-filen avbildat föremål omfattas av immaterialrättsligt skydd.

För att förebygga potentiella intrång bör företag understödja legitim användning av sina immaterialrätter. Ett sätt är att starta Internetförsäljning av egna CAD-filer och auktoriserad utskrivning av dessa. Detta skulle säkerställa att utskriftens tekniska konstruktion uppfyller producentens kvalitets- och säkerhetskrav. Företag skyddar på så vis varumärket, behåller kunden, minskar lagerkostnader, förkortar distributionskedjan och genererar en helt ny avkastning. En annan tänkbar lösning är etablering av tjänster enligt iTunesmodellen.

En CAD-fil bör dessutom märkas med en uppgift om vem som äger rättigheterna till den. Tack vare en patenterad lösning, Manufacturing Control System, kan CAD-filen även förses med en kod som styr hur filen används. Innan filen skrivs ut verifierar 3D-maskinen om användaren har en giltig licens till filen. Koden kan även programmeras så att mångfaldigande av filen förbjuds helt.

Försäljning av CAD-filer bör förenas med avtalsrättsliga regleringar. Ett standardavtal av typen shrink-wrap eller click-wrap bör i huvudsak reglera vem som äger rättigheterna till CAD-filen, om filen kan modifieras, vilket skydd utskriften omfattas av samt hur många exemplar konsumenten kan skriva ut för privat bruk. I likhet med avtal om uthyrning av DVD-skivor torde det även vara möjligt att avtala bort kopiering för privat bruk. Därutöver bör varje avtal innehålla en riskfördelningsklausul för att klargöra vem som ansvarar för 3D- utskriftens slutliga kvalité och härigenom vad för potentiell skada utskriften kan vålla. Avtalsbestämmelser kommer dock behöva skräddarsys efter branschen och varuslaget i fråga.

De marknadsaktörer som redan idag ändrar sin syn på juridiken och ser den som ett strategiskt instrument kommer inte bli besvikna. Trots att 3d-print skakar om den etablerade värdekedjan kan den också innebära en stor fördel, ett gratis mervärde, som enligt författarna borde förstärka företagens IP-rättigheter.

[divider scroll_text=””]
OM GÄSTKRÖNIKÖRERNA
Thomas Lindqvist är delägare och ansvarig för IP & TMT samt för arbetsrättsgruppen på Advokatfirman Hammarskiöld & Co. Thomas är specialiserad på bl.a. immaterialrätt och
IT- och telekomrätt. Thomas är inriktad på immaterialrättsliga tvister, marknadsrätt, kommersiella avtal på immaterialrättsområdet samt M&A. Thomas har även stor erfarenhet av arbete med uppbyggnad av immaterialrättsligt skydd, strategier inom IP, regulatoriska frågor, licensiering och outsourcing. Thomas är topprankad inom telekomrätt av bl.a. Chambers and Partners och har utsetts av Mondaq Professional Survey till ledande expert inom e-commerce. International Chamber of Commerce (ICC) har utsett Thomas till ordförande i referensgruppen för immaterialrätt.

Anna Rzewuska, biträdande jurist vid Advokatfirman Hammarskiöld & Co, arbetar huvudsakligen med immaterialrätt och tvistelösning. Inom immaterialrätten är Anna specialiserad på 3D-printing och telekom. Innan Anna började på Hammarskiöld & Co fullgjorde hon sin notarietjänstgöring vid Stockholms tingsrätt. Dessförinnan arbetade hon som biträdande jurist vid Advokatfirman Törngren Magnell med framför allt bank- och finansjuridik och allmän bolagsrätt. Anna tog sin jur.kand. vid Stockholms universitet 2011 och innehar även magisterexamen i Nordiska Studier från Gdansks universitet i Polen.

Advokatfirman Hammarskiöld & Co är en av de ledande affärsjuridiska advokatbyråerna inom IP & TMT med en tydlig strategi att bevaka framtidsfrågorna och alltid ligga i framkant i rådgivningen. Exempel på vår rådgivning inom IT- och immaterialrätt är frågor kring tvister, rättighetsklarering, licensiering, marknadsrättsliga bedömningar, varumärkesskydd, upphovsrättsliga intrång, tillstånd, PUL, IT-säkerhet, outsourcing, molntjänster, komplicerade IT-leverans- och licensavtal samt upprättande av företagsinterna policies och riktlinjer

 

Publicerat av: 

Dela artikeln

Email this to someoneShare on LinkedInShare on Facebook

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *