Patienten som utgångspunkt med digital ortodonti

hajati_main

Anna-Kari Hajati, vd för och grundare av Stockholmsbaserade Ortodonti Akademin är övertygad om att nyutvecklad 3d-teknik och 3d-print kan underlätta den kliniska behandlingen vid ortodonti eller tandreglering. Med tekniken blir behandlingen bättre och säkrare för både patient och tandläkare, menar hon.

Ortodonti eller tandreglering är en specialitet inom tandvården som syftar till att identifiera, förebygga och rätta till tand- och käkställningsfel. Målet med ortodontisk behandling är att skapa och bibehålla en tandhälsa, god funktion och samtidigt åstadkomma ett harmoniskt leende som ska bestå över tid.

Ortodonti Akademin är en svensk innovativ ortodontiklinik som grundades 2009 av Anna-Kari Hajati och hennes make Reza. Ortodonti Akademin arbetar naturligtvis med klinisk verksamhet, men kombinerar detta med internationell undervisning och forskning på Kungsgatan i Stockholm. Anna-Kari insåg tidigt nyttan med modern teknik för att höja kvaliteten på den kliniska verksamheten.

– Tekniken ger möjlighet till ökat patientinflytande i behandlingsplaneringen men också ökad patientsäkerhet, säger Anna-Kari Hajati. Med hög precision i både planering och anpassad tandställning reduceras risken för framtida komplikationer.

Digitala verktyg som intraoral scanning och 3d-print är helt avgörande komponenter inom företaget, som idag är en av de ledande klinikerna i Europa inom digital ortodonti.

– Just nu är vi inne i en intensiv expansionsfas, där svensk specialisttandvård och IT-kunnande kombineras, säger Anna Kari Hajati.

Paradigmskifte inom tandvården
Just nu är det mycket som händer på den digitala sidan i dentalbranschen. Men det går trögt eftersom industrisidan och den digitala teknikutvecklingen ligger ljusår före tandvården och tillämpningarna på kliniknivå. En bidragande orsak till detta är att industrin och tandläkarna talar olika språk.

– Detta är särskilt påtagligt inom området ortodonti säger Anna-Kari Hajati. I dag drivs utvecklingen av industrisidan. Vi inom Ortodonti Akademin med samarbetspartners vill vända på detta och göra utvecklingen patientdriven, med patientens bästa i fokus. Vi ser flera patientfördelar med digitalt lagrad information och det underlättar och förbättrar arbetet även för tandläkarna. Exempelvis så underlättas informationsutbytet mellan olika kliniker.

Att genomgående nyttja 3d-print är ett lysande exempel på denna problematik inom ortodontin. Utmaningen är att den enskilda tandläkaren har svårt att tillgodogöra sig nyttan med 3d-print som en enskild tillämning.

– Vi behöver koppla ihop hela patientflödet av information för att tillfullo tillgodogöra sig nyttan av dessa tekniska lösningar som tyvärr idag inte alltid kan kommunicera med varandra, säger Anna-Kari Hajati.

Skräddarsytt för varje unik patient
När man tänker på ortodonti så handlar det ofta om tandreglering och tandställningar. Det är ett av flera hjälpmedel för att ställa tänder rätt hos en patient. Det traditionella sättet är att använda en standard-tandställning, som tänderna flyttas efter.

En tandställning består av bågfästen och en båge. Traditionell teknik tar inte till fullo hänsyn till hur patienten ser ut eftersom det finns stora individuella variationer på käkbenets begränsning samt de enskilda tändernas form och status.

Med konventionell teknik måste ortodontisten därför lägga stora resurser på att justera bågen och patienten måste sitta länge i stolen och besöka specialisttandläkaren vid många tillfällen för att ett riktigt bra behandlingsresultat ska uppnås med ett vackert leende.

Individanpassad behandlingsplanering med käkbenets begränsning som utgångspunkt.

Individanpassad behandlingsplanering med käkbenets begränsning som utgångspunkt. (Bilder från Orametrix)

– När vi istället nyttjar digital teknik så blir hela behandlingsprocessen smidigare, snabbare och mer förutsägbar, vilket gynnar både patienten och tandläkaren, säger Anna-Kari Hajati. Med 3d-teknik kan vi kommunicera och visa på ett möjligt behandlingsresultat som alla patienter kan förstå och därifrån skräddarsy tandställningen utifrån patientens unika förutsättningar.

– När vi installerat fästena på tänderna, scannas munnen och en virtuell bild av patientens tänder genereras, säger Anna-Kari Hajati. Sedan gör våra specialisttandläkare en digital planering och ställer tänderna, precis som vi och patienten kommit överens om i en programvara. Här individanpassar vi behandlingen till 100 procent. När vi utfört denna simulering skickar programmet informationen till en robot som producerar själva bågen och som på plats i munnen förflyttar tänderna enligt planen.

Genom denna metod blir behandlingen kortare, patienten behöver inte sitta lika länge i behandlingsstolen och slutresultatet blir bättre.

3d i praktiken
Inom traditionell ortodonti dokumenteras tänder och bett med studiemodeller i gips före, under och efter en ortodontisk behandling. Detta innebär att man först tar ett avtryck på patientens tänder som utgör en gjutform till modell framställningen.

– Med 3d-teknik scannar vi tänder och käkar som kan sparas i filformat, säger Anna-Kari Hajati. Det blir färre steg, en snabbare hantering och behovet av fysiska studiemodeller minskar. Däremot finns de ju där och kan skrivas ut för exempelvis undervisningsändamål, eller när vi behöver planera behandlingen tillsammans med flera specialisttandläkare. Vi kan även använda de digitala modellerna för framställning av enklare apparatur och efter tandställningar. En stor fördel är att vi kan få så många utskrifter som behövs med endast ett digitalt avtryck på patienten.

En tillämpning av 3dp-teknik är framställning av individuellt utformade bågfästen. De fästen som normalt används för fastsittande tandställningar är huvudsakligen standardiserade. Vissa fästen skräddarsys dock för att åstadkomma en bättre passform vid behandling från insidan av tänderna. Det är fortfarande en mycket kostsam metod, men många patienter väljer denna behandlingsform för att det fungerar bättre rent estetiskt. Med tillämpad 3d-teknik konstrueras dessa och skrivs ut med 3dp, tand för tand.

Ett annat tillämpningsområde är själva monteringen av tandställningen i munnen. Det traditionella sättet är att göra det tand för tand, vilket är ett tidsödande precisions arbete och ofta mycket krävande för patienten.

Virtuell placering av bågfästen, 3d-print-modell och överföringsskena skenan med fästen.

Virtuell placering av bågfästen, 3d-print-modell och överföringsskena skenan med fästen. (Bilder från Ortodonti Akademin och Signcom)

– Vi kan idag placera fästen virtuellt på en 3d-scannad bild, säger Anna-Kari Hajati. Med 3d-print kortar vi tiden för montering avsevärt genom att först skriva ut hela modellen med fästen och tänder för att sedan pressa en överföringsskena på det.

De fysiska fästena placeras för alla tänder samtidigt i denna skena som sedan monteras i ett enda steg på tänderna. Vi har sett att med denna metod kan vi spara upp till 75 procent i stolstid för patienten.

Efter avslutad tandreglering utförs oftast någon form av eftertandställning, en så kallad retentionsapparatur, för att hålla kvar tänderna i sitt nya läge. Tidigare var man på Ortodonti Akademin tvungna att först plocka bort tandställningen, ta ett avtryck och skapa en arbetsmodell i gips som eftertandställningen tillverkades på.

– Idag kan vi förbereda retentionsapparaturen utan att först ta bort rälsen och utan något avtryck, säger Anna-Kari Hajati. Processen inleds med att vi går tillbaka till förlagan, det vill säga simuleringen eller planen, plockar bort de virtuella bågfästena och sedan körs modellen med 3dp. Utskriften används som arbetsmodell och retentionsapparaturen kan lämnas ut vid samma tillfälle som tandställningen plockas bort. Till fördelarna hör att patienterna inte behöver komma tillbaka vid flera tillfällen, tänderna inte riskerar att röra på sig och framställningsprocessen går smidigare.
Flera av de ovan beskrivna metoderna innebär att man tillverkar en skena genom att pressa ett biokompatibelt plastmaterial över 3dp modellen, ofta kallad aligner.

Ursprunglig behandlingsplanering med fästen på plats, s.k. simulering, och 3d-print-modell utan bågfästen och vakumpressad skena.

Ursprunglig behandlingsplanering med fästen på plats, s.k. simulering, och 3d-print-modell utan bågfästen och vakumpressad skena. (Bilder från Orametrix och Signcom)

Aligners är bara början
Den i särklass största applikationen för 3d-print inom ortodontin i dag är aligners. Det är en enklare form av tandreglering som sker med en serie vakumpressade plastskenor. Det var egentligen det amerikanska företaget Align Technologies med sin produkt Invisalign som stod för genombrottet och dominerar fortfarande denna marknad. Invisalign-skenorna tillverkas på en serie 3d-print-modeller där var och en uttrycker ett delsteg i behandlingen.

– I takt med att digitaliseringen breder ut sig i denna del av dentalvärlden och med allt fler programvaruverktyg för simulering och 3d-print, kommer tekniken också närmare den enskilde tandläkaren, säger Anna-Kari Hajati. Idag kan jag som ortodontist med rätt verktyg och på ett mer kontrollerat sätt själv utföra planeringen, skriva ut förlagor och pressa skenorna på kliniken eller i samverkan med sin tandtekniker. På så sätt behöver vi inte förlita oss på ett tandtekniskt laboratorium i en annan världsdel. Samma teknik som Align Technologies använder vid framställningen av Invisalign kan därför vilken tandläkare som helst utföra på egen hand och betydligt billigare.

Flödet största utmaningen
Det råder ingen brist på teknik för en digitalisering av svensk ortodonti. Så var finns då de största utmaningarna?

– I synnerhet handlar det om flödet, säger Anna-Kari Hajati. Man måste utgå från patienten och inte en programvarulicens eller ett system som man köpt in. Det största hindret är att man blir låst till det system man köper, för att sedan inse att man är begränsad och att mycket av det man tänkte göra faktiskt inte går med den lösning man valt.

– Många system pratar inte heller med varandra, säger Anna-Kari Hajati. Skulle man ändå lyckas blir det mycket dubbelarbete för patienten ska läggas in på olika ställen. Det är tungt, det är tidskrävande och det blir extremt dyrt.

Egen utrustning i framtiden
Nästa steg i utvecklingen är att skriva ut enklare tandställningar och aligners direkt från ett designprogram. Dessa verktyg finns redan idag och möjliggör att produkten kan skrivas ut direkt utan mellansteget med en arbetsmodell.

– Det kräver dock en del utveckling på materialsidan innan detta kan realiseras i kliniken, säger Anna-Kari Hajati. 3d-print-material som ska användas i munnen måste vara biokompatibla och ha materialegenskaper som är lämpade för tandförflyttningar. I framtiden kommer vi också att använda 3d-print-teknik för att skriva ut våra standardfästen på kliniken.

Det faktum att all information lagras digitalt kommer att bana väg för gränsöverskridande samarbeten inom tandvården men också på medicinsidan både nationellt och internationellt.

– Den stora möjligheten med digitaliseringen är att patientinformationen kommer att kunna följa patienten och på så sätt vara mer tillgänglig för alla som har rätt att ta del av den, säger Anna-Kari Hajati. Ett flertal behandlingar kräver att ett antal tandläkare och myndigheter har tillgång till informationen. Om samtliga involverade har tillgång till nödvändig patientinformation innebär det att vi kan ge en bättre behandling då alla kan se till helheten.

– Först kommer patienten, därefter tekniken, avslutar Anna Kari Hajati.


MER INFO
Den 5 maj på Kistamässan i Stockholm arrangerar 3dp.se konferensen 3dp Dental 2015 – om 3d-printade dentala konstruktioner och digitaliseringen av dentalbranschen. Dr Anna Kari Hajati är en av talarna. Läs mer här

2 kommentarer till “Patienten som utgångspunkt med digital ortodonti”
  1. Jan Fornell skriver:

    Fantastisk teknik.
    Kul att ligga i framkant.
    Trots 3-D så blir både patient och behandlare mer med i både terapin och resultatet.
    Grattis
    Janne

    1. Anna-Kari Hajati skriver:

      Tusen tack Janne!
      Ja det är både spännande men också en utmaning att ligga i framkant 🙂
      Hoppas Du har möjlighet att vara med den 5 maj
      Anna-Kari

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Så fungerar Selective Laser Sintering

FÖRDJUPNING: Selective laser sintering, SLS, är en additiv tillverkningsteknik där man använder en laser med hög effekt, till exempel koldioxidlaser för att smälta samman små partiklar av material som plast, metall, keramik eller glas. Metoden brukar kallas sintring på svenska efter engelskans sintering. Tekniken utvecklades och patenterades av Dr Carl Deckard vid University of Texas […]

Publicerat av: 

EOS byter vd

EOS grundare och tidigare vd, Hans Langer, lämnar nu över rodret till Adrian Keppler. Hans ansvar som ny vd för den tyska 3d-skrivarleverantören blir att…

Publicerat av: