Ett av tre företag tillverkar slutprodukter

En ny global undersökning från revisions- och konsultföretaget EY visar att ett av tre företag tillverkar slutprodukter med 3d-skrivare. I synnerhet sker detta i industrier som plast, fordon, rymd & flyg samt medicinteknik. Och av alla företag som deltog i undersökningen uppger 5 procent att de använder 3d-skrivare för serietillverkning. 38 procent av företagen, väl över en tredjedel, menar att de senast år 2021 kommer att använda additiv teknik för slutprodukter.

Det finns flera sätt att implementera additiv teknik i den existerande maskinparken. Det vanligaste scenariot är att 3d-skrivartekniken kompletterar befintlig utrustning. 19 procent av företagen menar att det är så de kommer att implementera tekniken. Det andra sättet är att kombinera additiv och subtraktiv teknik i en hybridlösning. En tredje väg är att helt ersätta existerande tekniker.

Investeringskostnaden är ett av de största hindren för att utveckla en egen additiv produktionsapparat på industriell nivå. Runt 40 procent av företagen uppger att höga kostnader avskräcker dem från att satsa. Kopplat till tillverkningsutrustning finns även kompetens, efterbehandling, design och material. Frågan om kompetens är viktig, 28 procent av företagen uppger att expertkunskap är en utmaning för deras additiva satsningar.

Alternativet är att anlita en servicebyrå. Här finns ofta ett större utbud av produktionstekniker för att täcka ollika behov – FDM, SLS, SLA och SLM, för att nämna några få. 41 procent av företagen uppger att denna typ av samarbete passar dem bäst, medan 25 procent uppger att de hellre investerar i egen utrustning. Det är synnerligen intressanta siffror, inte minst med tanke på att 38 procent menar att de har för avsikt att satsa på serietillverkning.

Undersökningen visar att när företag börjar testa och utvärdera 3d-skrivarteknik, så satsar de ofta på egen utrustning. 32 procent uppger att de investerat i egna, mindre lösningar för detta ändamål. I denna fas är användningen av additiv teknik ofta decentraliserad, det vill säga, utspridd på olika funktioner och avdelningar inom företaget. 90 procent av de medverkande företagen uppger att så är fallet.

När företagen börjar använda tekniken mer på allvar, för till exempel produktutveckling och tillverkning i liten skala, så centraliseras teknikanvändningen något. 80 procent av de företag som använder tekniken för produktutveckling har decentraliserat användningen.

En annan utmaning är de operativa kostnaderna. Material för additiv tillverkning är avsevärt dyrare än material för traditionell tillverkning, även om vi ser tecken på sänkningar. Men fortfarande kostar vissa plastmaterial mellan 20-100 gånger mer än plastmaterial för formsprutning. Ett av fem företag i undersökningen väntar på att materialpriserna ska sjunka innan de är villiga att satsa vidare på additiv teknik.

Serietillverkning ställer särskilt höga krav på organisation och infrastruktur. För att optimera effektiviteten måste den additiva tekniken integreras både vertikalt och horisontellt i IT-infrastrukturen – vara påkopplad och uppkopplad, helt enkelt. Det är också ett led i det som brukar kallas för Industri 4.0, där additiv tillverkning är en central komponent.

Vill du veta mer om 3d-skrivarteknik för industriell användning och serietillverkning kan du besöka konferensen AM-Dagen den 7 december i Stockholm. Mer information hittar du här.

Publicerat av: 

Dela artikeln

Email this to someoneShare on LinkedInShare on Facebook

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *