3D I SVERIGE: – Sverige ligger rejält efter i bruk av direkttillverkning med 3D-print. Verkstadsföretagen borde vara mindre rädda för nya metoder. Det säger Magnus René, VD för 3D-printertillverkaren Arcam. Vi gick en rask vandring med honom på huvudkontoret i Mölndal.
Det är bokmässa i Göteborg, mobilnätet är tillfälligt ur funktion, och i Arcams lobby trängs ett trettiotal utländska kunder i väntan på droskor från stadens överbelastade taxibolag. Stämningen väger mellan vänlighet efter en trevlig affärsdag och växande irritation. Arcams VD Magnus René virvlar runt för att hålla stämningen uppe och trolla fram nya taxibilar. Receptionisterna suckar över kaos och ringer åt olika väderstreck. Innan Magnus René har nästa möte har han pressat in en en intervju på gående fot med 3DP.se och tar raskt mig in i monteringshallen.
– Många som kommer hit som du blir förvånade över att det är riktig produktion, man tror att det fortfarande är någon slags forskningsprojekt. Men som du ser är det här vi monterar, packar in och sänder i väg utrustningen. Senaste året var det 14 maskiner.
Magnus René är mån om att visa att Arcams högteknologi är ett i högsta grad producerande företag. Om de små, billiga 3D-printers som nu sköljer över marknaden och tas i bruk av småföretag och privatpersoner sägs ibland att de i grunden är enkla och “knappast rocket science”. För Arcams del är det bokstavligen tvärtom. Man levererar till flyg- och rymdindustrin är tekniken är alltså de facto ”rocket science” – och Magnus René ser sig heller inte som en del av en spirande 3D-printing-bransch.
– Nej, våra kunder är ju dels inom internationellt ledande ortopediföretag, med höft- och knäleder, och dels inom flygindustrin, avancerade detaljer i framför allt titan. Det har inte så mycket gemensamt med prototyptillverkning eller med mindre skrivare för modeller.
Framgångarna inom ortopedin bygger bland annat på möjligheten att via EBM-tekniken – som arbetar med elektronstrålning för att smälta metallpulver lager för lager – generera avancerade porösa metallskikt. Den solida kärna som ska bli en ny höftled övergår i de yttre skikten till en nätliknande metallyta som gradvis kan växa ihop med kroppens vävnader.
Man kan också tillverka benersättningar för andra kroppsdelar, som ett ny del av ett skallben. Men somligt har Arcam ändå gemensamt med andra, småskaliga friformsprintrar: korta ledtider i produktionen och möjlighet att generera komplexa 3D-strukturer.
På senare tid har Arcam haft medvind på kapitalmarknaden. Sedan maj 2012 har aktien stigit med 75 procent och i juni i år noterades bolaget på Stockholmsbörsen Nasdaq OMX.
– Jo, den senaste tidens uppvärdering på aktiemarknaden är väl ett kvitto på att marknaden börjat förstå att verksamheten är affärsmässig, bärkraftig och växande, konstaterar Magnus René.
Eftersom Arcam ligger i teknikens frontlinje undrar man om de också kommer att ge sig på teknikens heliga Graal – utskrifter i olika material?
– Nej, det är inte aktuellt. Många gör det felet, försöker hålla på med olika saker och då blir ofta inget riktigt bra. Vi har vår nisch och utvecklas inom den, svarar Magnus René.
Han visar på en världskarta där Arcams runt 80 maskiner, modellerna A1 och A2 är markerade med färgade nålar. I Sverige finns dock bara två kunder,Mittuniversitetet och Dentware (tandproteser) samt ett universitet:
– Våra kunder är huvudsakligen i utlandet, USA är största enskilda landet, Europa är största enskilda marknaden, och vår största kund Lima, är en implantattilverkare som ligger i Italien.
Men hur ser han på 3D-teknikens användning i Sverige?
– Vi ligger efter. Helt klart. Det finns en väldig skepsis inför industriella metoder som är nytt i Sverige, och en påtaglig ovilja till nytänkande. Additiv tillverkning kommer att få stor påverkan på industrin, så hela den svenska industrin borde vara mycket mer på tårna här.
Arcam har ett femtiotal anställda och räknar med att öka omsättningen igen 2012, efter ett starkt 2011. Vad tror då Magnus René om 3D-utvecklingen generellt, kommer den att öka snabbt?
– Tittar jag på våra produkter så ökar ju bruket i en lugn och stabil takt inom de marknader vi redan är på. Men den verkliga omvälvningen kommer när konstruktörer i industrins olika branscher börjar rita produkter och maskindelar där de utgår från den additiva teknikens fördelar, med de möjligheter till materialbesparing och förmågan att framställa komplexa detaljer som tekniken har.
– Så nyckeln till det breda genomslaget tror jag inte ligger så mycket i om vi lanserar nya, vassare modeller, utan i att konstruktörerna inser vilka stora produktionsvinster de kan göra genom att tänka 3D redan från början. Då kommer det stora lyftet, säger Magnus René och kastar en snabb blick på klockan.
INFO: MAGNUS RENÉ KOMMER ATT TALA PÅ 3DP-DAGEN SOM HÅLLS I KISTA DEN 5 DEC.
