"Tiden mogen för serieproduktion"

Text:Paul Frigyes
PUBLICERAD: 14 november 2012

3DP I SVERIGE: Pär Nobring på R.A.P.S i Landskrona har efter fyra år som 3d-printerleverantör samlat på sig rikligt med erfarenhet om program, hårdvara och vart tekniken är på väg. Vi besökte företaget vid hamnen med utsikt över Öresund.

Hur tror du att 3d-print-marknaden kommer att utvecklas framöver?
– Marknaden för små hemmaprodukter växer snabbt just nu. Det tror jag kommer att fortsätta. Bruket av 3D-printning för prototyper är redan väletablerat och det kommer nog att plana ut. När det gäller serieproduktion med 3d-printning, alltså utskrift av produkter till slutkund tror jag på en ren explosion av tillämpningarna. Tiden är mogen för det.

Vad är R.A.P.S och hur kommer det att utvecklas?
– Vi är sex anställda idag som jobbar med konstruktion,  teknikinformation, beräkning och CAD, vi levererar mjukvaror och  skrivare från fyra olika tillverkare, bland annat Envisiontec och SLM  Solutions, allt från stora 3d-printrar till skrivbordsprinters. Jag räknar med att vi är 10 anställda nästa år.

Vilka hinder ser du för att det ska lossna på allvar?
– Dels bristande kunskap i 3D-CAD på privatsidan, dels höga kostnader för maskinerna. Tekniken  har ju funnits i 25 år men det är först nu det börjar bli ekonomiskt försvarbart i produktionen. Bristen på printers som lätt kan jobba i skilda material kan nog hålla i sig ett tag och det är också ett hinder.

Vilken kompetens ska man ha för att jobba med 3d-print-tillämpningar?
– Kompetens i att konstruera och rita för 3D, materialkunnande och kreativt tänkande.

Vad menar du med nytänkande?
– Jag kan ge ett exempel. Ett universitet i Tyskland utvecklade  maskindelar till flygbranschen, bland annat ett ventilblock. I stället för att tänka i form av rör och solida delar, utgick man från hålen, funktionen, och det som skulle transporteras i dem. Därefter byggde man precis så mycket material runt hålen som stabiliteten krävde. Resultatet blev att man fick ner vikt och materialåtgång till en tiondel av vad det annars skulle varit. Det är ett bra exempel på den typ av nytänkande som kan bli banbrytande för 3D-tillämpningarna. Man tänker omvänt. Det blir lite som att gå på diet genom att bara äta ostens hål, eller ja, något åt det hållet i alla fall… Men bland konstruktörerna tror jag att vi kommer att få ett stort generationsskifte, där de yngre tänker och ritar konstruktioner på ett helt annat sätt.

Vilken teknik tror du kommer att dominera utvecklingen?
– DLP, alltså digital ljushärdning av flytande polymermaterial, tror jag mest på. Den har hög printhastighet, klarar ett växande antal materialtyper, fina detaljer och sjunker i pris. Den kan ge printrar hög livslängd, eftersom material och mjukvara ständigt utvecklas samtidigt som man kan utnyttja befintlig hårdvara.

Var tror du 3d-print kommer att få sin största betydelse i samhället framöver?
– Reservdelar är ett uppenbart område, där blir nästa steg att ladda  ner modeller från en sajt och sen skriva ut. Men konstprojekt är också  intressanta. Det finns bland annat ett exempel där man skrivit ut en  3D-modell av Leonardo da Vincis Mona Lisa avsett för blinda. Det här med  att göra en brygga från 2D till 3D är ett område med stora möjligheter och där finns också en koppling mellan traditionell grafisk produktion och 3D-världen. Vi säljer en mjukvara, 2W3D, som gör det möjligt att förvandla tvådimensionell bild till en geometri som sedan kan skrivas ut  tredimensionellt. Möjligheterna är enorma.

Vilken påverkan tror du 3d-print får på samhället?
– En möjlig effekt är att den kan göra tillverkningsindustrin mer intressant och lättillgänglig för unga. Jag är själv rätt oroad över situationen i skolorna i dag och har jobbat en del med sociala frågor här i stan. Jag vill ägna en del fritid åt att ta med 3D-skrivare till skolor här i Landskrona och ordna workshops där elever får ett CAD-program, en uppgift för att sen rita och tillverka en fysisk produkt. Då får de testa att gå från ritning till att verkligen få hålla sin produkt i handen. Förhoppningsvis kan det gynna ett intresse hos eleverna för sådana yrken.

Senaste nytt

Hushållsavfall i plast blir filament för 3D-printing

Mängden plastavfall i de tyska hushållen har tredubblats under de senaste 30 åren, varav en stor del kommer från förpackningar. Tyska forskare har nu framgångsrikt lyckats omvandla plasten till filament för 3D-printing.
Fraunhofer 1

Mässan där allt kretsar kring plast

Den 7-8 maj 2025 anordnas Plastteknik Nordic på Malmömässan för 13:e gången. I år medverkar ett tiotal utställare som på ett eller annat sätt är verksamma inom 3D-printing.
Plastteknik

Blått livsmedelssäkert 3D-printmaterial

Franska Sculpteo introducerar PA12 Blue, ett nytt 3D-printmaterial särskilt utvecklat för mathantering, tillagning och lagring. Ett material som uppfyller både EU:s direktiv för livsmedelssäkerhet och riktlinjer från U.S. Food and Drug Administration (FDA).
blue3d-2

Video: Hur kan man kombinera AM och formsprutning?

Vilka synergier kan uppstå om man kombinerar additiv tillverkning och formsprutning? Detta ämne har Prototals Henrik Lundell och Claes Sjödahl gjort en djupdykning i.
Prototal video

Läs vidare

Seminarium: Ta 3D-printingen till nästa nivå

Hur kan 3D-printing, generativ design och 3D-skanning effektivisera allt från produktutveckling och produktion till montering och vardagliga utmaningar? Det står på programmet när 3D-Action 2.0 bjuder in till ett heldagsevent.
IMG_2699

Nordisk premiär för Ultimaker S8 hos 3DVerkstan

3DVerkstan bjuder torsdagen den 20 mars 2025 in till en workshop, där det bland annat blir lansering av nya Ultimaker S8 på den nordiska marknaden.
3DVerkstan kollage

Heldag om 3D-print ska ge industrin skjuts

Smart industricenter i värmländska Hagfors bjuder den 6 mars in till en temadag om 3D-print för industriföretag. Det blir en eftermiddag med minimässa, inspirationsforum och spännande föreläsningar. 
Sara_Ström_AM

Två YH-utbildningar inom AM får förlängt

Myndigheten för yrkeshögskolan har beviljat två utbildningar inom additiv tillverkning start inför hösten 2025. Två utbildningsanordnare får förnyat förtroende i hård konkurrens.
YH 2