3DP I SVERIGE: Pär Nobring på R.A.P.S i Landskrona har efter fyra år som 3d-printerleverantör samlat på sig rikligt med erfarenhet om program, hårdvara och vart tekniken är på väg. Vi besökte företaget vid hamnen med utsikt över Öresund.
Hur tror du att 3d-print-marknaden kommer att utvecklas framöver?
– Marknaden för små hemmaprodukter växer snabbt just nu. Det tror jag kommer att fortsätta. Bruket av 3D-printning för prototyper är redan väletablerat och det kommer nog att plana ut. När det gäller serieproduktion med 3d-printning, alltså utskrift av produkter till slutkund tror jag på en ren explosion av tillämpningarna. Tiden är mogen för det.
Vad är R.A.P.S och hur kommer det att utvecklas?
– Vi är sex anställda idag som jobbar med konstruktion, teknikinformation, beräkning och CAD, vi levererar mjukvaror och skrivare från fyra olika tillverkare, bland annat Envisiontec och SLM Solutions, allt från stora 3d-printrar till skrivbordsprinters. Jag räknar med att vi är 10 anställda nästa år.
Vilka hinder ser du för att det ska lossna på allvar?
– Dels bristande kunskap i 3D-CAD på privatsidan, dels höga kostnader för maskinerna. Tekniken har ju funnits i 25 år men det är först nu det börjar bli ekonomiskt försvarbart i produktionen. Bristen på printers som lätt kan jobba i skilda material kan nog hålla i sig ett tag och det är också ett hinder.
Vilken kompetens ska man ha för att jobba med 3d-print-tillämpningar?
– Kompetens i att konstruera och rita för 3D, materialkunnande och kreativt tänkande.
Vad menar du med nytänkande?
– Jag kan ge ett exempel. Ett universitet i Tyskland utvecklade maskindelar till flygbranschen, bland annat ett ventilblock. I stället för att tänka i form av rör och solida delar, utgick man från hålen, funktionen, och det som skulle transporteras i dem. Därefter byggde man precis så mycket material runt hålen som stabiliteten krävde. Resultatet blev att man fick ner vikt och materialåtgång till en tiondel av vad det annars skulle varit. Det är ett bra exempel på den typ av nytänkande som kan bli banbrytande för 3D-tillämpningarna. Man tänker omvänt. Det blir lite som att gå på diet genom att bara äta ostens hål, eller ja, något åt det hållet i alla fall… Men bland konstruktörerna tror jag att vi kommer att få ett stort generationsskifte, där de yngre tänker och ritar konstruktioner på ett helt annat sätt.
Vilken teknik tror du kommer att dominera utvecklingen?
– DLP, alltså digital ljushärdning av flytande polymermaterial, tror jag mest på. Den har hög printhastighet, klarar ett växande antal materialtyper, fina detaljer och sjunker i pris. Den kan ge printrar hög livslängd, eftersom material och mjukvara ständigt utvecklas samtidigt som man kan utnyttja befintlig hårdvara.
Var tror du 3d-print kommer att få sin största betydelse i samhället framöver?
– Reservdelar är ett uppenbart område, där blir nästa steg att ladda ner modeller från en sajt och sen skriva ut. Men konstprojekt är också intressanta. Det finns bland annat ett exempel där man skrivit ut en 3D-modell av Leonardo da Vincis Mona Lisa avsett för blinda. Det här med att göra en brygga från 2D till 3D är ett område med stora möjligheter och där finns också en koppling mellan traditionell grafisk produktion och 3D-världen. Vi säljer en mjukvara, 2W3D, som gör det möjligt att förvandla tvådimensionell bild till en geometri som sedan kan skrivas ut tredimensionellt. Möjligheterna är enorma.
Vilken påverkan tror du 3d-print får på samhället?
– En möjlig effekt är att den kan göra tillverkningsindustrin mer intressant och lättillgänglig för unga. Jag är själv rätt oroad över situationen i skolorna i dag och har jobbat en del med sociala frågor här i stan. Jag vill ägna en del fritid åt att ta med 3D-skrivare till skolor här i Landskrona och ordna workshops där elever får ett CAD-program, en uppgift för att sen rita och tillverka en fysisk produkt. Då får de testa att gå från ritning till att verkligen få hålla sin produkt i handen. Förhoppningsvis kan det gynna ett intresse hos eleverna för sådana yrken.
