Materialforskaren Jennifer Lewis vid Harvard University tar just nu fram metoder för att 3d-printa inte bara med en hög detaljrikedom och i liten skala, utan också med flera filament samtidigt. Målet är att kunna mixa och matcha olika typer av material såsom levande celler till halvledande material i en och samma produktionsgång.
Att skriva ut mänsklig vävnad har forskare från bland annat Princeton, Cambridge och även svenska Chalmers lyckats med. Men att få dessa material att samverka med andra material och kunna skapa objekt som reagerar på sin omgivning är det som labbet på Harvard University arbetar med just nu.
– Att integrera form med funktion, det är det nästa stora steget som måste komma inom 3d-print, säger Jennifer Lewis.
Ett annat exempel vad mixen av olika filament kan ge för möjligheter är det senaste projektet som forskargruppen ledd av Lewis genomförde. Det handlar om att skriva ut vävnad, sammanflätad med ett nätverk av blodkärl. För att lyckas med det krävs att man använder filament gjort av olika typer av celler, som också interagerar.
Att skriva ut öron och luftrör görs redan idag. Anledningen är att denna vävnad inte behöver samma blodtillförsel som mer komplexa organ. Men för att i framtiden kunna använda en 3d-printer för att skriva ut större organ, är kunskapen om att printa blodkärl ofrånkomlig, eftersom de nytillverkade organen dör utan blodtillförsel.
– Att printa blodkärl var ett uppmuntrande steg mot konstgjorda vävnader som kan hantera de komplexa biologiska funktioner som finns i mänskliga organ. Men att arbeta med celler är riktigt komplicerat. Det finns mycket mer som vi måste göra innan vi kan skriva ut en fullt fungerande lever eller njure. Men vi har tagit det första steget, konstaterar Jennifer Lewis.