3DP I SVERIGE: Även om det talas allt mer om användningen av 3d-printteknik för kortserietillverkning och ondemand-produktion, så består 90 procent av Ystadbaserade GT Prototypers omsättning av prototyper. Därför är också produktionsapparaten anpassad därefter.
– Utöver enklare skisser kan vi också göra mock-ups med flera versioner om kunden behöver välja utifrån olika modeller, säger Anders Tufvesson, företagets vd. Vi har också möjlighet att lägga på lacker och grafik på produkterna och komma mycket nära den slutliga produkten.
Det grundläggande arbetsflödet på företaget är lika enkelt som logiskt. All produktion blir uppsorterad efter leveranstider och körs också i den ordningen. När en beställning är lagd går ordern till de konstruktörer som ansvarar för att packa maskinerna. Eftersom det ofta handlar om geometrier från en rad olika kunder blir det extremt viktigt att utifrån vissa produktionsparametrar att packa maskinerna så tätt som möjligt.
– Packningen är oerhört viktig, annars skulle vi inte kunna ta ut de priser vi gör, menar Anders Tufvesson. Runt 80 procent av en byggkammare är rent spill, även om vi kan återanvända runt 50 procent överblivet material från en produktion och blanda ner detta i nytt material.
Maskinerna på GT Prototyper står ofta stilla dagtid, men går garanterat på högvarv alla nätter och helger. Innan man går hem för dagen är byggkammarna oftast färdigpackade och då körs produktionen igång.
– Morgonen därpå är geometrierna färdigproducerade och har svalnat, säger Lars Gistorp. Det är mycket viktigt för produktionskvaliteten att geometrierna inte svalnar för fort, eftersom de då riskerar att ändra form.
Efterbehandlingen består av glasblästring, uppmätning och kvalitetskontroll innan det är dags för leverans.
Tjugo år med 3d-print
GT Prototyper är en av de svenska 3d-print-pionjärerna. Företaget knoppade av från VTC 1996, ett kommundrivet teknikcenter där Anders Tufvesson och Lars Gistorp hade arbetat med tekniken sedan 1994. Vid den tidpunkten fanns det endast två friformsutrustningar i Sverige, en SLA250 hos Electrolux och en liten SLS-maskin på Swerea IVF.
I och med starten av GT Prototyper tog man med två FDM-maskiner som raskt blev till fyra. Året efter starten köpte man in sin första SLA-maskin och tillsammans med SLS-teknik är detta företagets huvudsakliga produktionstekniker. Den senaste investeringen är en SLA-maskin i form av Projet HD7000, installerad i januari 2013.
När GT Prototyper startade 1996 var fyra man verksamma och man omsatte cirka 3,5 miljoner kronor. Varje vecka levererade man runt tolv prototyper. Idag omsätter företaget 28 miljoner kronor, har tolv anställda och levererar i snitt mellan 1500-1800 prototyper i veckan.
Trofasta kunder
Det är svårt att skönja någon röd tråd i kundbasen, förutom att företaget har ett stort antal kunder som man arbetat tätt med under många år. Annars är kunderna allt från enmans-uppfinnare till stora, multinationella företag.
När det handlar om produktion av slutprodukter blir samarbetena ofta mer djupgående än vid prototyptillverkning.
– Många gånger arbetar våra kunder med långa produktioner med flera iterationer, kanske åtta olika versioner under ett års tid, säger Lars Gistorp, delägare och teknisk chef.
Lösa flaskhalsarna
På GT Prototyper känner man att man satsat på rätt teknik och kommer att fortsätta investera, även om man i dagsläget inte har någon tydlig karta.
– För oss gäller det att allokera pengar till framtida investeringar även då vi inte vet vad det är för maskiner som ska släppas, säger Anders Tufvesson. Men investeringen måste alltid gynna kunden, det får inte bara vara så att vi ser interna fördelar med en ny lösning.
För att 3d-print som produktionsmetod ska fortsätta att växa finns det flera flaskhalsar. En av dessa handlar om de som sitter och konstruerar. Det handlar ofta om rent mentala begränsningar; man är fast i en begreppsvärld som bara innefattar de traditionella produktionsmetoderna och alla dess begränsningar. Det påverkar både innovationskraften i de unika möjligheter som tekniken medger. Men även förståelsen för att det många gånger är billigare att använda 3d-printteknik.
– Kan man inte släppa på dessa begränsningar så är det svårt att se hur man kan göra vettiga prylar med förtjänst, säger Lars Gistorp.
– Men den enskilt största flaskhalsen är materialvalen, säger Lars Gistorp. Idag har vi två material som fungerar – PP och PA. Dessa kan användas för slutprodukter och vi kan få repeterbara mekaniska egenskaper. Men vi vill gärna se att det tillkommer fler material, avslutar han.
