“Du kan vara innovativ utan att ta risker”

olaf_diegel_640px

INTERVJU: Olaf Diegel är professor i produktutveckling på Lunds Tekniska Högskola. Han har stor internationell erfarenhet av att arbeta med 3d-printteknik och han är också huvudtalare på 3d-printkonferensen AM-Dagen den 3 december på Kistamässan.

Vad är ditt ansvar som professor i produktutveckling på Lunds Tekniska Högskola?

– Vi arbetar med att utveckla verktyg och teknik som kan bidra till att få ut bättre produkter på kortare tid på marknaden. Det handlar inte bara om att möta de krav som kunderna ställer, utan att kunna leverera över dessa krav – produkter som är bättre än konkurrenternas.

– I vårt arbete och forskning använder vi en rad olika CAD- och CAM-verktyg. Vi gör dessutom en komplett analys och simluering av sådant som hållbarhet, produktionskostnad och val av produktionsteknik innan vi börjar producera.

– Ytterligare en intressant sak som vi har börjat använda oss av och som jag tror kommer att påverka 3d-printutveckligen är så kallad co-design. Det innebär att kunden får vara med och bestämma. Vi arbetar just nu på ett programvaruverktyg för detta. Även om majoriteten av alla kunder låter producenten bestämma hur en produkt ska se ut, så finns det undantag. På konsumentsidan har vi redan sett exempel på detta, bland annat har Nike ett verktyg där deras kunder kan vara med och bestämma utseendet på sina skor.

– Det är också här som jag tror att 3d-print kommer till sin rätt – alla produkter som på något sätt sitter på våra kroppar kommer i allt högre utsträckning att kunna anpassas för individen. Ta brandmän till exempel. De springer omkring med runt 40 kilo utrustning. Allt är standard, från yxan till walkie-talkien. Det kommer att innebära extremt stora fördelar om det går att anpassa denna utrustning för den enskilde brandmannen.

Hur ser du att 3d-printtekniken har utvecklats runt om i världen?

– Ser vi på statistiken så är vi precis i början. Produktionen förväntas öka exponentiellt nästa år. Sedan har vi ett antal patent på lasersintringsteknik som har gått ut eller går ut i år. Det finns redan flera 3d-printrar baserade på tekniken på webbplatsen Kickstarter (en sajt för gräsrotsfinansiering, reds anm.). Så även på konsumentsidan kommer produktionen att öka, som ett resultat av billigare teknik som ger bättre kvalitet.

Hur ser du att tekniken används i olika industrier?

– Vi har klassiska exempel som GE Aviation och Boeing. De har producerat massor av flygplan med 3d-printade delar. Inte kritiska komponenter, dock, men sådana som är extremt svåra att producera med traditionell teknik. Ett annat område är medicin. Majoriteten av alla hörapparater har 3d-printade komponenter i sig, främst själva skalet, som är individanpassat.

Vilka fördelar innebär tekniken jämfört med traditionell tillverkningsteknik?

– Det mest välkända argumentet är ju mer komplex komponenten är, desto mer lämpad för 3d-printproduktion är den. Volymproduktion av skräddarsydda komponenter är ett annat argument. Men den antagligen största fördelen är att du kan vara innovativ utan att ta risker. Med 3d-print krävs det inga större kapitalinvesteringar för att testa sin produkt. Precis som med utvecklingen av digitala tjänster och program, så är det enkelt att komma igång med en idé och jag tror att vi kommer att få se en boom i produktutveckling inom en femårsperiod.

Hur kan tekniken bidra till ökade värden för svensktillverkade produkter?

– För svenska industriföretag är en viktig aspekt att man kan korta sin supply chain. Inom en tioårsperiod kan vi kanske flytta tillbaka viss produktion som i dagsläget finns i Asien. Allt kommer att avgöras av hur kritisk produktionen är och inte minst vilket värde produkterna har om de ska produceras här i Sverige i en 3d-printer, eller i ett land med lägre produktionskostnader.

– Det här är en av anledningarna till att NASA investerar mycket i 3d-printforskning. Det är avsevärt mer kostnadseffektivt att kunna 3d-printa reservdelar och verktyg på rymdstationen än att skicka upp en raket med material.

Var befinner sig Sverige i utvecklingen jämfört med andra länder?

– På några områden är Sverige på samma nivå som andra länder. Vi har två maskinleverantörer, Arcam och Höganäs Digital Metal. Men inom forskning befinner vi oss långt efter. Jag är rätt förvånad över att så få universitet har så liten forskning på området. Ofta handlar det bara om mindre maskiner med begränsad produktionskapacitet och kvalitet.

– Att ha en god infrastruktur på området är extremt viktigt och så klart väldigt dyrt. Jag menar att vi behöver bygga ett par välutrustade democenter där företag, studenter och allmänhet kan komma för att uppleva vad de riktigt stora maskinerna kan producera. En allmänt utbredd kunskap om nyttan med 3d-print kan också vara en drivkraft för forskningen.

Läs mer om Olaf Diegel och 3d-printkonferensen AM-Dagen här

Publicerat av: 

Dela artikeln

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.