Svenskt företag bygger tjänst för personliga smycken

Markus Eileryd på Tingeer.

Markus Eileryd på Tingeer och exempel på den typ av personaliserade smycken som går att skapa på Personesse.se.

Vi har tidigare skrivit om svenska Tingeer och deras onlinetjänst för att skapa och 3d-printa komponenter. Nu lanserar företaget Personesse.se, en onlinetjänst där konsumenter ska kunna personalisera egna smycken.

Tingeer startade i april 2014 och erbjuder detaljhandelsföretag en 3d-printtjänst för e-handel där konsumenten själv får vara med och påverka designen innan köpet sker. Det är denna tanke man nu överför på smycken och personesse.se.

– Personesse ska först och främst ses som ett testverktyg som vi kan använda för att förbättra vår tjänst mot konsumenterna och retailföretaget, säger Markus Eileryd, VD för Tingeer. Tekniken bakom bygger på Tingeer’s egenutvecklade API och är lätt att integrera i andra web-shoppar.

Automatisering är nyckeln
Tingeer har ingen egen maskinpark, utan samarbetar med tre internationella servicebyråer. Man för också diskussioner med en svensk servicebyrå. Närheten till produktionsapparaten och automatisering i produktionsflödet är två viktiga utmaningar för företaget.

– Svårigheten är att få till en helt automatiserad produktionsprocess som dessutom är lokal, säger Markus Eileryd. Vi har i dag tillgång några API:er som är automatiserade från det att kunden trycker på ”köp” tills dess att filen landar i skrivaren. Problemet är det manuella arbetet som följer efter att produktionen är klar, med rengöring, polering, hantering, plätering, packning med mera. Kan vi automatisera fler steg i denna kedja så kan vi också få ner kostnaderna för varje 3d-printad produkt.

Metall och plast
Teknikmässigt är det främst sintring, både metall och polyamid, som används. För vissa produkter används även gjutning med 3d-printade gjutformar. Det finns en uppsjö av material, som brons, mässing, rostfritt stål, pläteringar med guld, silver och roséguld samt rent silver och rent guld.

Mot lansering
I dagsläget är man i uppstartsfas för pilotprojekt med tre smyckesföretag, varav ett, icke namngivet, svenskt företag som har butiker i Norden och Europa.

– Ett företag har kommit riktigt långt. Där har vi tagit fram passande produkter och börjat titta på hur vi ska integrera vårt gränssnitt i deras onlinebutik, säger Markus Eileryd. Nu är det i princip bara att trycka på startknappen.

Publicerat av: 

Dela artikeln

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


Xerox överväger förvärv av HP

Xerox överväger ett förvärv av rivalen HP, rapporterar Wall Street Journal. Även om affären hittills bara är spekulationer beskriver tidningen den som ett drag som kommer ”förena två bleknande teknikstjärnor”. 

Publicerat av: 

PET-flaskor omvandlas till
flygverktyg

Varje år omhändertas flera ton plastflaskor från flygplatsen Amsterdam Airport Schiphol. Nu börjar flygbolaget KLM Royal Dutch Airlines återvinna PET-flaskorna för att 3d-printa verktyg som kan användas vid reparation och underhåll av flygplanen.

Publicerat av: 

3d-printing växer inom
oljeindustrin

I en rapport från konsultbolaget GlobalData väntas oljeindustrin omsätta runt 60 miljarder kronor år 2030. Enligt rapporten är utvecklingen av 3d-printing av metall en nyckel till industrins framgång.

Publicerat av: 

Prototal köper upp Acron Formservice

Den Anderstorpsbaserade servicebyrån Acron köps upp av Prototal. – Förvärvet av Acron kompletterar våra satsningar inom additiv tillverkning i Jönköping och i Ystad, säger Henrik Lundell, vd på Prototal.

Publicerat av: 

De lanserar fiberskrivare

Desktop Metal släpper en ny 3d-skrivare för utskrifter i fiberkomposit. Denna gång handlar det om skrivbordsmodellen Fiber, där företaget har integrerat en mikro-AFP-teknik med lager-på-lager tekniken FFF. 

Publicerat av: 

De breddar materialutbudet

Skrivartillverkaren Stratasys lanserar två nya material, det nylon-baserade termoplasten Diran 410MF07 och den PEKK-baserade termoplasten Antero 840CN03.

Publicerat av: