Genom att använda 3d-printteknik kan produktdesigners ge konsumenten möjlighet att designa sina egna vardagsprodukter. Därigenom skapas mer meningsfulla produkter för människor och det gynnar företagen. Det är en av slutsatserna i Guido Hermans doktorsavhandling, som han försvarar vid Umeå universitet tisdagen den 6 oktober.
– Jag har fokuserat på två frågor, säger Guido Hermans. Hur kommer den professionella designerns och användarens roller att ändras när den senare engagerar sig i utformningen av mer personliga produkter? Och hur kan designers utveckla digital-fysiska verktygslådor för användaren så att de tillsammans kan skapa värde och mening?
Inom ämnesområdet produktdesign har det traditionellt funnits ett avstånd mellan produktion och konsumtion, med tydliga roller för den professionella designern som engagerar sig i produktionen, och konsumenten som engagerar sig i användningen.
Den tydliga skillnaden mellan designer och konsument har dock börjat suddas ut under de senaste åren. Konsumenten, eller användaren, är inte längre bara delaktig i konsumtionen utan även i produktionen.
I sin forskning har Guido Hermans undersökt sätt att göra designen tillgänglig för konsumenten och hur man ger denne en aktiv roll i utformningen av vardagsprodukter.
– Denna rollförändring innebär en förskjutning för den professionella designern från att veta vad en framtida användare skulle vilja ha till att veta vad en lekman skulle vilja utforma. Detta är för de flesta designers ett obekant sätt att tänka.
Den nya formen av så kallad användardesign har blivit möjlig genom utvecklingen av två områden: skapande genom att använda computational design och framställning genom att man kan tillverka olika produkter med 3d-printning.
– Jag har särskilt undersökt hur den oprofessionella användaren kan vara inblandad i design genom att använda så kallade digital-fysiska verktygslådor: program där man designar något i en digital miljö och som sedan leder till en fysisk produkt.
Guido Hermans har utfört en serie av studier, både analytiska och experimentella. I experimenten har han ägnat sig åt tillverkning av digitala verktygslådor och produktprototyper.
– Det viktigaste bidraget min forskning utgör är ett ramverk för användardesign som består av en uppsättning principer och riktlinjer som gör det möjligt för en professionell designer att utveckla digital-fysiska verktygslådor som möjliggör för konsumenter att engagera sig i utformningen av vardagsprodukter.
Konsekvenserna av användardesign rör den professionella designerns roll, värdeskapande, det gemensamma ansvaret, och även sättet designers utbildas på när det gäller verktygsuppsättningar, färdigheter, tänkesätt och kunskap.
– Användardesign utgör ett värde som skapas av både den professionella designern och användaren, och på så sätt elimineras särskiljandet av produktion och konsumtion, förklarar han.
Guido Hermans har genomfört sin forskarutbildning vid Designhögskolan, Umeå universitet.
