”En MakerBot i varje klassrum”

MakerBots europachef, Andreas Langfeld.

MakerBots europachef, Andreas Langfeld.

INTERVJU: MakerBot är 3d-printföretaget som alla förknippar med maker-rörelsen och dess fokus på entreprenörskap, DIY och obegränsade kreativitet. Men företaget har sedan det förvärvades av Stratasys för ett par år sedan haft svårt att hitta sin nya roll under koncernparaplyet. Fram tills nu.

Den absolut största målgruppen för MakerBot och dess växande ekosystem av utrustning, programvara och tjänster är utbildningssektorn. Över hälften av kundstocken går att hitta i skolor, från grundskola till universitet. Det är här som företaget väcker framtida entreprenörers skaparlust. 3dp har träffat MakerBots europachef, Andreas Langfeld, som rättframt berättar om hur företaget arbetar med sin skolstrategi.

Hur ser ni att 3d-printning kan implementeras i utbildningssektorn på olika nivåer?

– För det första så ser vi att utbildningssektorn har störst potential för oss de kommande åren. Bara i Sverige finns det runt 10 000 skolor. Sedan ser vi att 3d-printsatsningar tidigt under skolåren är bra för inlärningen och eleverna tar det additiva tänkandet med sig in i arbetslivet.

– Det finns två sätt att få in 3d-printning i undervisningen. Det första är att anordna workshops i nära dialog med en eller flera lärare. Vi har också tagit fram en handbok för lärare i hur vår utrustning fungerar och hur man enkelt arbetar med att cadda eller konstruera en printbar fil.

– Det andra sättet är att aktivt och kontinuerligt förbättra utbildningen i olika ämnen med 3d-printning. Elever och studenter lär sig i dag många gånger på en abstrakt nivå. Om de får konstruera objekt i 3d och sedan 3d-printa dessa kan de få en bättre förståelse för komplexa förhållanden, till exempel inom matematik och geometri.

Utbildningssektorn och makerrörelsen är dock inte de enda målgrupperna för er. Vi ser även hur både små och stora tillverkningsföretag använder MakerBot-maskiner för att börja utforska tekniken och för att utbilda personalen i ett mer additivt tänkande. Vad har ni för erfarenheter inom detta område?

– Allt för många inom tillverkningsindustrierna tänker fortfarande subtraktivt och det kan man bara förändra genom att informera och utbilda. Det går alldeles utmärkt att börja med en mindre modell som en av våra MakerBot-printrar, för att sedan skala upp efter behov. Det viktiga är inte tekniken, utan hur den används och vad den används för. Det kan vara allt från att skapa kreativitet i organisationen, korta time to market genom snabbare produktiterationer eller möjligheten att skräddarsy individuella produkter.

Vilka är de främsta utmaningarna för tillverkningsföretag när det gäller 3d-printning?

– Frågorna de senaste åren handlar allt mer om hur företagen kan integrera 3d-printtekniken i sina flöden, så kännedomen om tekniken har ökat kraftigt de senaste åren. Vi ser också att produktionen blir mer komplex.

– En annan sak som verkar trenda inom industrin nu är att alla talar om metallproduktion. Det har blivit en hajp. Men om man tänker efter så är det inte så mycket som behöver 3d-printas i metall. Att använda någon form av plastmaterial är fullgott i många situationer, plast bidrar dessutom till att reducera vikten på den eller de komponenter som ska produceras.

– När vi ändå är inne på material så ser vi att väldigt många företag efterfrågar ABS. Den främsta anledningen är att man känner sig trygg med ABS, som används inom traditionell tillverkning för en rad ändamål. Men jag menar att majoriteten av alla plastdelar kan tillverkas i PLA. Det är ett bra material att använda i alla sammanhang eftersom det är gjort av majsstärkelse. Således behöver du ingen särskild ventilation när du printar.

Publicerat av: 

Dela artikeln

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


Nya rön kan få flyget att lyfta

Möjligheterna för flyg- och energiindustrin att använda additiv tillverkning har tidigare varit begränsade. Detta eftersom komponenter i hårda material inte levt upp till de höga kvalitetskraven. Ny forskning från Högskolan Väst visar att rätt efterbehandling kan öka komponenternas tillförlitlighet. Något som kan spara både tid och pengar.

Publicerat av: