Alla som någon gång haft en gipsad arm eller ben vet hur det känns efter ett tag. Det kliar, men det luktar också illa av svett och smuts och känns allmänt tungt och klumpigt. Dessutom är det lätt hänt att sår blir infekterade om gipset sitter så hårt att frisk luft inte kan komma till.
Men nu kan en ändring vara på gång. MediPrint, ett mexikanskt uppstartsföretag inom 3d-teknik, har utvecklat ett alternativ till traditionella behandlingsmetoder vid olika benfrakturer. Företaget har utvecklat och fått patent på NovaCast, en 3d-skrivare med vars hjälp man kan tillverka skenor som är individuellt skräddarsydda.
– Allt började när min mamma råkade ut för en olycka och bröt sin vänstra handled. Hon blev gipsad på ett felaktigt sätt. Benbrottet läkte fel och för att rätta till problemet fick hon genomgå en operation, men även denna misslyckades, berättar Zaid Badwan som har en bakgrund inom medicinteknik och är en av grundarna till MediPrint.
– Då började jag fundera på om man inte skulle kunna hitta ett bättre alternativ och det var då idén med 3d-utskrivna skenor föddes.
Tillsammans med en grupp studenter vid UNAM University i Mexico City startade han utvecklingsarbetet och snart insåg teamet att de kommit något på spåren.
– Förutom att vår skena är betydligt lättare, den väger bara en tiondel av vad en traditionell skena gör, har den flera andra fördelar. Den är lätt att hålla ren eftersom den enkelt kan tas av och rengöras. Man kan också bada eller duscha med den på. Dessutom kan den designas på ett tilltalande sätt med olika mönster och i olika färger, förklarar Zaid Badwan.
Eftersom skenan är enkel att hålla ren minskar också risken för komplikationer som annars kan bli följden när sår infekteras, något som är ett allt vanligare problem inom sjukvården, där man framför allt fruktar antibiotikaresistenta bakterier som kan ge mycket allvarliga komplikationer och i sin förlängning också kan innebära dyra och helt onödiga vårdkostnader.
Själva tillverkningen av skenorna utgår från de data som man får fram vid en CT-röntgen eller en 3d-skanning av den aktuella skadan. Därefter byggs skenan upp i olika lager av kolfiber i den 3d-skrivare som forskarteamet utvecklat. Själva utskriften tar mellan tre och fyra timmar beroende på skenans storlek.
– Just nu arbetar vi intensivt med att få ner tillverkningstiden till under en timme. Nästa steg blir att få ut den nya tekniken i klinisk verksamhet för att se om det behövs göras ytterligare anpassningar. Jag är hoppfull och jag tror att det ska vara möjligt inom mindre än ett år, avslutar Zaid Badwan.
