Premiären av konferensen 3dp Build gick av stapeln den 20 april i Stockholm. De inbjudna talarna gick igenom allt från hur man med en egen inhouse-maskin snabbt kunde ta fram modeller, forskning inom cellulosabaserade 3d-skrivarmaterial och planer på att kombinera form och funktion i 3d-utskrivna byggnader, till digitalisering och fullskaliga betongskrivare.
Konferensens keynote-talare var Jonas Runberger, arkitekt och professor på KTH i Stockholm. Han tog upp ett stort antal exempel på hur 3d-skrivartekniken redan idag används och var utmaningarna ligger. Flera projekt är fortfarande på forskningsstadiet, men det finns ett stort antal entreprenörer som gjort utförliga tester med tekniken. Även NASA experimenterar med 3d-skrivarteknik; ISS-rymdstationen har idag en egen 3d-skrivare, men det finns även idéer på att 3d-skriva byggnader på månen och i förlängningen på planeten Mars.
Casper Rosén på 3D Center försåg besökarna med en teknisk genomgång av de olika 3d-skrivarteknikerna på marknaden, hur de används och vilka för- och nackdelar de har. En viktig fråga som lyftes här var miljöaspekten. Om arkitektbyråerna ska ha egna desktopmaskiner på sina kontor måste man ha en tydlig bild över eventuella ångor och materialpartiklar som vi kan exponeras för.
David Andréen, arkitekt och doktorand på Lunds Tekniska Högskola, har i sin forskning studerat termitsamhällen för att dra lärdomar om hur termiter kombinerar material, form och funktion i utformningen av sina boningar. Hur kan till exempel form och material påverka luftflöden, luftfuktighet och vattenavvisning?. Överfört till teknikens värld handlar det om hur vi kan skapa mervärde av den geometriska komplexitet som 3d-skrivartekniken erbjuder.
Linda Nyström är projektledare för forskningsprojektet +Project. De håller till på Umeå universitet och samverkansplattformen Sliperiet. Målet med forskningen är att fram till 2018 undersöka hur vi kan använda restströmmar från skogsindustrin för att ta fram nya material och tillverkningsmetoder för byggvärlden. De har en testskrivare på 1,5 x 2 meter som snart är färdig och där man ska testa olika cellulosabaserade material för storskaliga utskrifter.
Spotscale är en svensk startup som går från klarhet till klarhet. Företaget har kärnkompetens inom bildbehandling och har utvecklat ett koncept för digitalisering av byggnader och geografiska platser. De kombinerar bland annat drönare, högupplöst kamerateknik och avancerade algoritmer för att ta fram högupplösta 3d-modeller som kan 3d-skrivas. Man har redan kunder i arkitektvärlden, men även amerikanska spelföretag som behöver rekvisita till actionspel.
På arkitektbyrån Sweco använder Henrik Bejmar en egen FDM-skrivare för att ta fram modeller. Han blev rejält uppmärksammad efter att ha utvecklat en stor modell över en helt ny stadsdel i Columbo, Sri Lanka. Han menar att de främsta fördelarna är att snabbt kunna ta fram en modell, medan han skissar på nästa version i datorn. Nästa steg i utvecklingen är att kunna skala upp tekniken för större format, menar han.
Daniel Monsén på Monsén Arkitekter avskyr minimalism. Som en motreaktion har han myntat begreppet Super Deco – ett sätt att utsmycka och dekorera superminimalistiska byggnader och ge byggnaderna en storytelling som folk kommer ihåg. Hans första Super Deco-projekt var något av en rysare. Byrån fick en beställning på fasaddekorationer till ett flerfamiljshus i Uppsala med extremt kort deadline. Det löste man genom att snabbt köpa in en FDM-maskin med en byggyta på 80 x 80 centimeter och sedan skriva ut gjutformar som man gjöt fasadelementen i. Totalt handlade det om över 400 element som skulle vara levererade på fyra veckor.
Sist ut var finska startupen Fimatec. Företaget har utvecklat en avancerad prototyp av en fullskalig betongskrivare som kombinerar extrudering med robotteknik för att kunna producera avancerade betongelement direkt på byggarbetsplatsen. Tekniken kommer att lanseras senare i år.
