Så fungerar direct metal deposition

direct_metal_deposition

Direct metal deposition, DMD, är en additiv tillverkningsmetod som lämpar sig väl för reparation av slitna eller skadade komponenter, men även tillverkning av helt nya komponenter. DMD-tekniken medger produktion av metallkomponenter med hög densitet. Med tekniken går det även att lägga på en metallbaserad beläggning på en existerande komponent, till exempel för att ge andra ytegenskaper.

Till skillnad från 3d-printrar med byggplatta eller byggkammare så består en DMD-maskin av en CNC-robot med en monterad laser och ett munstycke som förser maskinen med metallpulver. Det gör att man även kan producera större komponenter. CNC-robotarmen kan röra sig i upp till sex axlar och har därmed stor rörlighet, något som påverkar flexibiliteten i de komponenter man vill producera. Oftast handlar det om fem axlar för robotarmen och ytterligare en axel för byggplattan. Basen kan antingen vara en byggplatta i metall eller en existerande komponent som ska lagas. All produktion sker i lager.

Vissa maskinmodeller är utrustade med två munstycken för materialförsörjning, så det går att byta material i en produktion, alternativt bygga med två olika material, kompositer. De flesta modeller är även utrustade med ett munstycke som distribuerar ädelgas för att skydda den direkta produktionsytan från syre, vilket bland annat motverkar oxidering. Det bidrar också till att man får bättre kontroll över komponentens egenskaper samt bättre lagervidhäftning. DMD-tekniken har använts framgångsrikt med material som verktygsstål, rostfritt stål samt legeringar med nickel, kobolt, titan, aluminium och koppar.

Ett viktigt inslag i produktionen är realtidskontroll. Detta görs oftast med två höghastighetssensorer som optiskt granskar produktion och förser en programvara med data. Sensorerna håller även koll på värmeinput, vilket ska leda till en minimering av värmepåverkade zoner och därmed bättre mikrostruktur i de färdiga komponenterna.

DMD används i en rad industrier, från fordon och flyg, till olja och gas och formsprutning. Exempel på applikationer kan vara reparation av gasturbinblad, komplexa slutkomponenter inom flygindustri och medicinsk industri, ytbeläggningar av existerande komponenter, till exempel rostskydd samt verktyg för gjutning och formsprutning.

Ett av de vanligaste applikationsområdena är just reparation av komponenter som antingen är skadade eller nötta. Här kan tekniken användas för att bygga på en existerande komponent med samma eller liknande material. Den koncentrerade laserkällan begränsar det område som värmepåverkas, vilket ska minimera mikrostrukturella skador på moderkomponenten. Tekniken har framgångsrikt använts för att reparera delar i gasturbiner, som blad, lagerhus och packningar.

Publicerat av: 

Dela artikeln

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.


PostNord startar molnbaserad 3d-portal

PostNord lanserar en molnbaserad 3d-portal där kunderna kan omvandla sin idé till 3d-utskrifter som sedan distribueras av PostNord. – Det är nästa steg för att på ett enkelt sätt göra 3d-marknaden mer tillgänglig, menar PostNord Strålfors vd Ylva Ekborn. 

Publicerat av: 

GE Additive ger bort 600 3d-skrivare

GE Additive har investerat 10 miljoner dollar för att de kommande fem åren förse skolor med 3d-skrivare. I höst levereras ytterligare 600 3d-skrivare till grundskolor i hela världen.

Publicerat av: 

RISE blir helägare av Swerea

Den svenska forskningskoncernen Swerea blir helägt av forskningsinstitutet RISE med start den 1 juli. Kunderna kommer inte att påverkas, menar Mats Lundin som är vd på Swerea. 

Publicerat av: 

3DVerkstan lär ut om förstärkta utskrifter

3DVerkstan bjuder in till after work den 20 juni om fiberförstärkta 3d-utskrifter. – Om du behöver egenskaper som hög styrka, hållfasthet och styvhet, finns det alternativ till metall, skriver 3DVerkstan.

Publicerat av: 

Ett hjärta sött som socker

Forskare från University of Illinois har utvecklat en ny typ av 3d-skrivare som kan tillverka komplexa former av sockeralkohol-lösningar. Något som kan användas för att odla biologisk vävnad.

Publicerat av: 

BMW och MIT vätskeprintar uppblåsbart material

BMW och MIT har tillsammans hittat ett sätt att ta fram material för bilars framtida interiör. – Tekniken skapar ett uppblåsbart formmaterial som ger en fingervisning om framtiden för materialdesign i stort, skriver BMW i ett pressutskick.

Publicerat av: 

Protech firar 25-årsjubileum

Den nordiska 3d-teknikleverantören Protech firar 25 år. – Vi tyckte helt enkelt att det var en cool grej som vi såg potential i, så därför valde vi att ta ett tidigt kliv in i branschen, säger en av grundarna Anders Brask.

Publicerat av: 

3D Systems släpper två metallskrivare

3D Systems lanserar två nya 3d-skrivare, en för metall och en för dentalapplikationer. – Vi tror på att dessa 3d-system kommer att bidra till expansionen av metallutskrifter, säger 3D Systems Kevin McAlea. 

Publicerat av: 

Xenter: ”Vi sneglar på bioprinting”

Xenters 3d-teknikerutbildning i Botkyrka laddar upp inför hösten med nya maskiner- samtidigt som man sneglar på möjligheterna med bioprinting. Ansökan för höstterminen stänger på måndag, 11 juni.

Publicerat av: 

De bioprintar mänskliga hornhinnor

Bioprinting kan på sikt lösa bristen på donatorer av ögonvävnad. – Det har visat sig möjligt att skriva ut hornhinnor, säger professor Che Connon från Newcastle University.

Publicerat av: