På Norrevångskolan i Mörrum utanför Karlshamn har SO-läraren Mia Lägnert tillsammans med kollegor varit initiativtagare till att använda 3d-skrivare i teknikundervisningen i årskurserna 7-9. 3d-tekniken har förändrat och moderniserat undervisningen i teknikämnet där samtliga elever idag får lära sig att rita i 3d. Men användningen av 3d-skrivare sipprar även sakta men säkert in i andra ämnen, som matematik och slöjd.
Mia är ansvarig för den digitala profilen på skolan, och det var i profilen man först började använda 3d-tekniken. Även om flera skolor arbetar med tillval, så är just en digital profil rätt unikt i svenska skolor.
– Eleverna på högstadiet har ett antal valbara profiler, som idrott, musik kultur och så en digital inriktning. Det är en av de senaste profilerna som tillkommit.
Det är just i den digitala profilen som 3d-skrivartekniken kom in för tre år sedan. Tidigare var profilen mer allmän men nu arbetar man med olika digitala tekniker som fotografering, ritplattor ,robotprogrammering och 3d. Både Mia och kollegan Per Ahlkvist har örat mot IT-utvecklingen och kan ändra innehåll i de lektioner som ingår i profilen från termin till termin. Lektionerna hålls också ofta i projektform, och gärna också i samarbete med näringslivet.
– Vår ambition med arbetet är att förbereda eleverna på det teknikintensiva samhälle vi lever i och att ge dem möjligheter att lära sig områden de annars inte kommer i kontakt med i skolan, säger Mia Lägnert. Vår förhoppning är också att det leder till ett ökat teknikintresse hos eleverna.
Alla börjar med att rita
Innan man trycker på skriva ut-knappen på Norrevångskolans 3d-skrivare, måste man ha en ritat en digital modell. Därför får alla elever börja med att lära sig att rita i 3d. För somliga, både lärare och elever, kanske detta låter avskräckande. Men det finns idag en uppsjö av gratis programvaror med låg tröskel. I många program utgår man från färdiga geometriska figurer och ritar sina 3d-modeller utifrån dessa.
Ofta bygger dock Mia Lägnert och Per Ahlkvist upp undervisningen i projektform. Utgångspunkten är konkret och det ska finnas en tydlig koppling till kursplanen andra ämnen, som teknik eller matematik.
– Vi kanske är ute med en klass och tittar på några hus, därefter beställer vi ritningar på huset från kommunen. Därefter börjar vi fundera på hur man skalar ner huset för att kunna 3d-skriva modellen. Det blir mycket matte när eleverna ska räkna ut skalan och vinklar och hur det ska lösas i ritprogrammet. Sen börjar eleverna rita sina hus från scratch. Då utgår de ofta från en kloss eller ritar från linjer.
– En del hus har relativt enkla former, men vi har även gjort mer komplicerade byggnader som tex Mörrums kyrka. På så sätt lär eleverna sig fler funktioner i programmen och många elever har blivit bättre än oss lärare.
– För vår del som lärare behöver vi sitta med vårt ritprogram och lära oss mer. Det är nog en vanlig känsla att folk rädda för att börja använda ett nytt program, men grunderna i många program är idag lätta att lära sig.
Förutom att man måste investera i en 3d-skrivare som ska stå på skolan, så är faktiskt den stora biten just själva formgivningen och ritandet i 3d. Det är här man bör lägga krutet i undervisningen och det är främst här själva lärandet sker. Priset på 3d-skrivarna har sjunkit radikalt de senaste fem åren och det går att köpa en maskin för allt från 5000 till 50 000 kronor. På skolan bör också en tekniker eller en IKT-pedagog vara med i uppstarten.
– All vår undervisning med 3d-skrivare ställer krav på att tekniken fungerar. Man måste också helst ha en IKT-pedagog eller motsvarande som är insatt i hur en 3d-skrivare fungerar. Det är en viktig support att ha på skolan om något behöver fixas.
I mars i år kom regeringen med ett direktiv om att satsa brett på ökad IT-kompetens. Det har lämnat många frågetecken och många lärare är rådvilla om hur man ska möta dessa krav. Mia Lägnert tar direktivet med en viss ro, till stor del för att man redan kommit så långt och har en strategi för att bredda teknikämnet.
– Jag ser att både programmeringen och 3d-skrivaranvändningen kan ingå i vårt arbete mot ökad digitala kompetens. Programmeringen är viktig, att rita i 3d likaså. I 3d-tekniken finns det goda framtidsutsikter, i fråga om arbetstillfällen och konkurrenskraftig kompetens för de elever som i ska ut i arbetslivet.
– Sedan är det en otrolig fördel att vi under flera år nu har haft en digital profil. Dessutom har vi flera matte- och NO-lärare på skolan som är programmeringsintresserade.
Målet är att få in 3d-tekniken i fler ämnen. Bild, matte och geografi är områden där 3d skulle kunna användas men tittar man i kursplaner och kunskapskrav kan man få in 3d-tekniken i flera ämnen.
– Det är dock viktigt att 3d inte bara blir en rolig grej som eleverna ska leka med utan själva lärandet måste stå i centrum. Vi har suttit med kunskapskraven i olika ämnen där 3d skulle kunna användas. Att starta upp i just teknikämnet blev ett naturligt val. Främst pga av att en utav våra tekniklärare, Pernilla Abrahamsson, var intresserad av att lyfta in 3d-tekniken i klassrummet. Pernilla kunde snabbt se hur 3d skulle kunna användas i ämnet och knytas till ämnets syfte och mål.
Tydliga resultat för eleverna
Utgångspunkten för Mia och hennes kollegor är att arbetet med 3d ska vara på riktigt och att det ska vara verklighetsnära.
– Det vi ser i undervisningen är att eleverna känner att de är med i ämnet. Teknik blir inte bara ett mossigt ämne i och med den nya tekniken. Från att ha klistrat med glasspinnar och lödat har våra elever idag tillgång till den senaste tekniken där de själva kan tillverka vad de vill och lösa problem. Allt passar in i de kunskapskrav som kan kopplas till teknikämnet. Det eleverna gör betyder något. De lär sig så klart mer om teknik, men även språk när de kollar tutorials på YouTube.
– Ämnesmässigt ser vi att elever som har svårt för det traditionella papper och penna, lyckas när de får rita i ett 3d-program. Det triggar dem samtidigt som de lär sig. Vi ser också att flera elever i teknikämnet, som annars inte är särskilt aktiva eller kreativa, får en boost av undervisningen.
Fler ämnen
3d-tekniken Norrevångskolans digitala profil har även lett till spännande projekt och samarbeten med näringslivet. Nu senast ett samarbete med stadsbyggnadskontoret i Karlshamn, där eleverna har fått rita framtida byggnader i 3d som sedan skrivits ut i 3d och byggts ihop till en modell.
– Nu är ambitionen att få in 3d-skrivaren i fler ämnen. Vi har faktiskt redan börjat. I vår fiskeprofil får eleverna hjälp med att 3d-skriva fiskedrag. Och i textilslöjden har vi skrivit ut dekorationer som ska sitta på klädesplagg som eleverna har sytt. Vi ser egentligen inga begränsningar i var 3d-skrivaren kan användas, så länge vi kan koppla den till befintliga kunskapskrav och att vi ser en nytta för eleverna, avslutar Mia Lägnert.
MER INFO
Mia Lägnert och hennes kollega Pernilla Abrahamsson berättar mer om hur de använder 3d-skrivare och programvara på konferensen 3dp School den 24 augusti på Kistamässan. Föreläsningen kommer att handla om hur 3d-tekniken används på Norrevångskolan idag, både i den digitala profilen och i ämnet teknik, men också om hur man skulle kunna få in 3d i andra skolämnen.
