Johan Dahlström har 25 års yrkeserfarenhet av professionell hållbarhets- och affärsutveckling inom industrin och detaljhandeln. Idag arbetar han med forskning om industriell hållbarhet och cirkulär ekonomi på forskningsinstitutet RISE.

Är du kanske glad ägare till en borrmaskin? Vad ville du i så fall få ut av ditt köp? För de allra flesta är det nog den nytta som produkten uträttar; ett hål i väggen för att kanske kunna sätta upp en tavla.

Nyttjandegraden är nyckeln till det hållbara samhället

Typiska affärsmodeller i den linjära ekonomin bygger på att vi köper produkten för att få nytta av funktionen, även när vi sällan nyttjar den. Ju fler sålda antal enheter och större produktionsvolym, ju större lönsamhet för företaget. Det ekonomiska systemet har fungerat eftersom jorden kortsiktigt kunnat leverera resurserna och kortsiktigt klarat miljöpåverkan. Nu har vi nått punkten när vår ändliga planet inte klarar belastningen och systemet nyttjar resurserna allt för ineffektivt. Ett hållbarare alternativ är den cirkulära delningsekonomin där nyttjandegraden istället driver omsättningen och är frikopplad materiella resursbehov till en nivå där jordens ekosystem och resurser möjliggör ett gott samhälle, – långsiktigt. I det cirkulära samhället är normen att dela och hyra funktioner just när vi behöver dem. Det innebär att färre antal produkter behövs för att tillgodose kundens behov. Men det innebär också att slitaget på en enskild produkt ökar med nyttjandegraden. Det blir därför viktigare att snabbt, enkelt och kostnadseffektivt kunna underhålla och renovera produkterna så att nyttjandetiden maximeras.

Industriell återtillverkning med additiva metoder

När produkter slits ut eller går sönder och inte skrotas direkt, byts vanligtvis utslitna eller defekta komponenter ut mot reservdelar för att snabbt återskapa produkternas funktion. Nackdelen är att det i de flesta fall kräver mer energi- och materialresurser att tillverka dessa reservdelar än att laga upp befintliga komponenter. Gick det däremot att återföra material endast där det fattades på komponenterna skulle det krävas en minimal resursanvändning för att återskapa ursprungligt funktionsvärde.

Varje komponent har sin unika historia om hur den slitits och förlorat sitt funktionsvärde under användningen. Att återtillverka befintliga komponenter kräver flexibel anpassning på individnivå. Kombinationen av digitalisering och additiv tillverkning öppnar därför nya spännande möjligheter. Det kan nu bli möjligt att i industriell skala anpassa lämpliga åtgärder till varje enskild komponent och därmed förena flexibilitet med god kvalitet. Principen för en tänkbar produktionsanläggning kan bestå av 3d-scanning och analysutrustning som skapar en digital modell av komponenten och dess avvikelser från CAD-modell och produktspecifikation. Skillnader mellan modellerna visar var material har försvunnit eller förändrats under användningsfasen. Med hjälp av additiva tillverkningsmetoder återförs material där saknas tills ursprunglig form och funktion uppnåtts. Eventuellt efterföljs processen av slutbearbetande metoder samt en kompletterande scanning och analys som verifierar resultatet.

Lätta produkter som återtillverkas kan ge dubbel nytta

Metodiken skulle kunna vara särskilt intressant att tillämpa på lätta komponenter som spar resurser under användning i till exempel bilar och flygplan. Kraven på allt lättare produkter driver fram allt mer komplexa konstruktioner, ofta med så kallade multimaterial, alltså komponenter sammansatta av flera material i till exempel laminat. Detta försvårar materialåtervinning och det är därför en extra fördel när sådana produkter kan underhållas på ett sådant sätt att de blir så långlivade som möjligt. Kombineras låg resursanvändning genom lätta konstruktioner med lång produktlivslängd bland annat med effektiv återtillverkning får vi alltså dubbel nytta.

Framtiden

Metoder och affärsmodeller behöver hitta sina former för att bli funktionella. Tekniken finns och behoven att hitta helt nya sätt att kombinera nyttjande, funktion och resurseffektivitet är både spännande och samtidigt akuta. Vi har helt enkelt inte råd att vänta. FN pekar mot en global katastrof om vår negativa miljöpåverkan inte bara saktar in utan viker av mycket kraftigt nedåt under närmsta decenniet.

Vår konsumtion är orsaken och vi måste snabbt frikoppla nytta från resurser för att klara omställningen mot ett hållbart samhälle. Livsstilen så som den rika världen känner den idag och som möjliggjorts av industrialismen är en parantes mellan det gamla, hårda bondesamhället och ett nödvändigt nytt sätt att leva gott inom vår planets gränser. Det pågår forskning och utveckling för att återtillverka med additiva metoder men det är i sin linda och vi behöver skynda på utvecklingen. Återtillverkning med additiva metoder har stor potential att utveckla nya affärer som kan ta oss snabbare fram emot ett funktionsdrivet och hållbart samhälle.