
Ett nytt projekt beviljas drygt fyra miljoner för att utforska vilka effekter partiklar från additiv tillverkning har på hälsan. – Vi måste förstå hur påverkan på människa och miljö faktiskt ser ut, säger Kim Färnlund, metallurg och skyddsombud på AMEXCI.
KK-stiftelsen har beviljat drygt fyra miljoner till ett nytt forskningsprojekt som undersöka hur pulverpartiklar som används i additiv tillverkning av plast- eller metallkomponenter kan påverka hälsan.
– Vi vet från andra studier att små partiklar som man andas in lätt kan tas upp genom lungorna och hamna i blodet. Är partiklarna riktigt små kan de också komma in i cellerna, vilket kan leda till olika effekter beroende på partiklarnas egenskaper, säger Magnus Engwall, professor i miljötoxikologi på Örebro universitet.
Samarbete mellan flera aktörer
Projektet som har fått namnet Nanosafety ska pågå i två år och är ett samarbete mellan industri och forskare i Örebroregionen. Ingår gör bland annat forskningsmiljön Människa-teknik-miljö och Maskinteknik vid Örebro universitet, Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Örebro samt forskningsmiljön iRiSC, Inflammatory Response and Infection Susceptibility.
Även Absolent AB, som utvecklar och tillverkar utrustning som renar förorenad luft i industrin, och AMEXCI, ett Wallenberg-initiativ som finns i Karlskoga och som samlar elva svenska storföretag inom additiv tillverkning, kommer att delta.
– I takt med att utvecklingen går framåt inom området pulverbäddsbaserad additiv tillverkning måste vi förstå hur påverkan på människa och miljö faktiskt ser ut. Vårt mål är att kunna upprätthålla en god arbetsmiljö för industriaktörer som hanterar den här typen av pulver och därför är det en självklarhet för oss att delta i Nanosafety-projektet, säger Kim Färnlund, metallurg och skyddsombud på AMEXCI.
Ska kartlägga processen
Först ska projektet kartlägga vilka delar i den additiva tillverkningsprocessen som partiklarna skapas och hur de ser ut, för att därefter utforska hur de påverkar människan.
– Genom att testa vilken effekt olika typer av partiklar har på celler i provrör kan vi få kunskap om vilka partiklar som ger ökad risk på hälsan, men också kunskap av vikt för företagen om var i produktionen dessa partiklar finns. Vi kommer också att ta prover på de som jobbar i den här miljön för att upptäcka långsiktiga effekter på immunförsvar och ta reda på om det exempelvis finns en ökad risk för inflammation, vilket i sin tur kan orsaka cancer eller kardiovaskulära sjukdomar, berättar Eva Särndahl, professor i medicin och forskningsledare vid iRiSC.
Förhoppning om säkrare arbetsmiljö
Målet är att skapa en säkrare arbetsmiljö för de som arbetar i den additiva tillverkningsbranschen. Mikael Melitshenko, affärs- och projektutvecklare vid Alfred Nobel Science Park, ska fungera som ordförande i referensgruppen för Nanosafety:
– Vi ser att allt fler investerar i en 3d-skrivare, som ofta placeras i labbmiljö eller i en vanlig lokal, där man kanske inte har anpassat miljön med exempelvis ventilation och separata filter för varje rum. Det här är de första, viktiga stegen mot att i framtiden kunna skapa så arbetsmiljömässigt säkra AM-fabriker som möjligt.