Fiffig kemi bakom nytt biobläck

Biobläcket består bland annat av hyaluronansyra och syntetiska protein-liknande molekyler, så kallade peptider. Dessa binds ihop till ett vattenrikt nätverk, en hydrogel, som fungerar som ett stödmaterial för cellerna. Foto Magnus Johansson

Daniel Aili, biträdande professor vid Avdelningen Biofysik och bioteknik på Linköpings universitet, har lett ett team som utvecklat ett helt nytt biobläck. Foto: Magnus Johansson

Ett forskarteam vid Linköpings universitet har utvecklat ett biobläck för 3d-printing.
– Vi är bland de första forskargrupper som kan förändra materialet både när det printas och i efterhand, säger professor Daniel Aili.

– Bioprinting är en ny och spännande teknik för att tillverka vävnadslika tredimensionella strukturer av celler, berättar Daniel Aili, biträdande professor vid Avdelningen Biofysik och bioteknik, Linköpings universitet och fortsätter:

– Ett svårt problem är att utveckla de så kallade biobläcken, material som både ska kunna kapsla in celler och som går att printa.

Fiffig kemi

Under ledning av Daniel Aili har en forskargrupp tagit fram ett nytt biobläck för 3d-skrivare. Det liknar vävnad och består bland annat av hyaluronansyra och syntetiska protein-liknande molekyler, så kallade peptider. Dessa binds ihop till ett vattenrikt nätverk, en hydrogel, som fungerar som ett stödmaterial för cellerna.

– Med hjälp av en fiffig kemi kan vi styra hur snabbt hydrogelen bildas, det vill säga när det övergår från flytande form till att bli en gel som försiktigt kapslar in cellerna, säger Daniel Aili.

Komponenter kan kombineras

Genom en ny metod kan forskarna likt legoklossar bygga olika komponenter med varandra för att skapa olika typer av hydrogeler. Detta öppnar upp för att biobläcket kan användas med olika celltyper, så som leverceller, hjärtceller, nervceller, fibroblaster och broblaster.

– Vi är bland de första forskargrupper som kan förändra materialet både när det printas och i efterhand. Vi kan exempelvis tvärförnäta mer under processen för att staga upp materialet och även ändra de biokemiska förutsättningarna. Vi kan också anpassa materialet till olika typer av celler. Det är ännu ett steg mot målet att efterlikna den stödstruktur som finns runt de flesta mänskliga celler, den extracellulära matrisen, säger Daniel Aili.

Flera finansiärer

Forskningen finansieras av bland andra Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Stiftelsen för Strategisk forskning, SSF och regeringens strategiska satsning på Avancerade funktionella material, AFM, vid Linköpings universitet.

Mer information om forskningen finns här.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


Sjukhus 3d-printar inför
implantat

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår just nu ett projekt där neurokirurgerna använder 3d-printade skallbensmallar för att ta fram implantat. – Genom att ha tillgång till 3d-skrivare kan vi själva styra processen och tillverkningen, säger Charlotte Stor Swinkels, medicinteknisk civilingenjör.

Publicerat av: 

Generas system säkrar stegen

Genera, en österrikiskt tillverkare av 3d-skrivare, lanserar två nya maskiner för utskrift och efterbearbetning. – Vi vill inte att våra kunder ska behöva köpa fem olika maskiner för att få det arbetsflöde som behövs för att tillverka deras delar, säger Klaus Stadlmann, grundare av Genera.

Publicerat av: