För tredje året i rad släpper PLM Group sin undersökning om 3d-printing i Norden och Baltikum. Rapporten visar bland annat att additiv tillverkning fortfarande används mest till prototyper, minskade ledtider är den viktigaste fördelen med tekniken och att behovet av utbildning är stort.
Undersökningen ”The State of 3D Printing in Nordics and Baltics 2021” gjordes i november och december 2020, bland såväl kunder som icke-kunder inom olika branscher. Totalt svarade 198 personer och dessa har olika roller i företagen. Rapporten sammanfattar ett annorlunda år i pandemins spår.
Mattias Kristiansson, marknadschef på PLM Group, är författare av rapporten. Han ser framför allt två tydliga tendenser i resultaten.
– För det första så är det en stor majoritet, hela 94 procent, som använder 3d-printing. Det är enastående siffror, säger han och fortsätter:
– För det andra så är det något som vi sett tecken på tidigare, men inte haft några siffror på. Och det är att det blivit uppenbart för företagen hur logistikkedjan kan påverkas vid till exempel en pandemi. Många företag har fått erfara hur leveranser från Asien stoppats och sett fördelarna med att säkra leveranserna genom att tillverka komponenterna i Sverige.
Andelen som ser fördelar med att kunna optimera logistikkedjan med hjälp av 3d-printing har ökat från 17 till 26 procent sedan förra året. Nio av tio svarar dessutom att kortare ledtider är den främsta fördelen med att använda 3d-printing.
Fler användare ger ökat utbildningsbehov
En tredje sak som sticker ut i årets undersökning är att många företag ser ett ökat behov av utbildning. På frågan om vad företagen vill investera i har andelen som svarat utbildning ökat från 33 till 43 procent sedan förra mätningen. Sedan några år tillbaka finns det en rad YH-utbildningar i Sverige, och numera finns det även två högre utbildningar på universitetsnivå.
– Att behovet av utbildning ökar kan nog hänga ihop med att fler företag anammat 3d-tekniken. Det ser också väldigt olika ut vilka i företaget som investerar i utrustningen, allt ifrån vd:n till en eldsjäl som sysslar med 3d-printing på fritiden. Det gör att det ofta inte finns något strukturerat sätt att implementera tekniken på.
Går emot global trend
Tillverkningen av prototyper är fortfarande stark och har ökat från 82 till 94 procent sedan förra året. Däremot har andelen som använder sina 3d-skrivare för slutproduktion minskat något sedan förra året. Globalt sett så visar flera undersökningar att tillverkningen av slutprodukter ökar stadigt.
– Det är svårt att säga exakt varför det ser ut så, men jag tror på två förklaringar. Dels att många företag investerar i 3d-skrivare just för att göra prototyper. Dels för att pandemin har gjort att vissa projekt har lagts på is under förra året. Prototyper kräver en kortare startsträcka, serieproduktion en helt annan logistik när det gäller till exempel kompetens och bemanning.
Det har skett en minskning även på andra områden, som tillverkningen av produktionsverktyg och reservdelar. Det som företagen uppger som det viktigaste för att gå över till additiv tillverkning är geometrisk precision och hög printkvalitet.
SLA-tekniken ökar
När det gäller vilka tekniker som används mest så står sig FDM (Fused Deposition Modeling) fortfarande starkt. Den teknik som ökat mest är SLA (stereolitografi), som gått från 22 till 36 procent. SLS (Selective Laser Sintering) har också ökat, liksom metall. Olika plastmaterial är fortfarande det som oftast används i de nordiska och baltiska 3d-skrivarna. Men användningen av metall har ökat sedan förra mätningen, från 12 till 19 procent.
Vad tror du om 2021, kommer trenderna i årets rapport att hålla i sig?
– Det beror helt på hur året utvecklar sig, men jag tror att fler företag kommer att vända sig till 3d-printing eftersom de ser hur sårbara de är när det gäller leveranser. Det kan handla om att plocka hem viss produktion från utlandet, vilket i sin tur kan påverka produktionen av slutprodukter och reservdelar.
– När det gäller material tror jag på en ökad användning av kompositmaterial, till exempel kolfiberförstärkta material. Automatisering är något annat jag tror vi kommer se mer av. Det krävs fortfarande mycket manuellt arbete med de ekosystemen som finns i dag, det behövs ett betydligt smidigare flöde för att öka lönsamheten. Jag tror även att behovet av utbildning kommer att fortsätta öka, säger Mattias Kristiansson.
Fakta: Rapporten i siffror
Ett urval av resultaten från rapporten, förra årets siffror inom parentes.
Använda tekniker
FDM: 64 procent (61).
SLA: 36 procent (22).
SLS: 31 procent (21).
Komposit-FDM: 30 procent (31).
Metall: 21 procent (13).
MultiJet/PolyJet: 14 procent (18).
MJF: 11 procent (8).
Användningsområden
Prototyper: 94 procent (82).
Konceptverifiering: 56 procent (65).
Produktionsverktyg: 56 procent (64).
Slutprodukter: 37 procent (41).
Reservdelar: 28 procent (32).
