Alfred Nobel Science Park, Dansk AM Hub och Mechatronics Innovation Lab har kartlagt AM-landskapet i tre nordiska länder med undersökningen ”AM Nordic – Improving the Nordic collaboration with AM”. Resultaten visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan aktörerna i Sverige, Danmark och Norge.
– Det är intressant att de tre länderna har gått åt lite olika håll. I Sverige är det till exempel en högre andel forskningsinstitutioner som använder additiv tillverkning än i Norge och Danmark, säger Mikael Melitshenko, affärs- och projektutvecklare på Alfred Nobel Science Park som genomfört studien i Sverige.
År 2020 gjorde Alfred Nobel Science Park en studie enbart på den svenska marknaden med samma frågeställningar. Nu har det alltså gjorts en jämförande studie där även Danmark och Norge ingår. En fortsättning på ett samarbete som 3dp.se skrivit om tidigare. Syftet med undersökningen är att visa var de nordiska AM-organisationerna befinner sig i nuläget.
Mest för internt bruk eller till kunder
När det gäller vilken som är den primära AM-aktiviteten för organisationerna så svarar ungefär en fjärdedel att man printar för internt bruk eller för kunder. Lika många erbjuder rådgivning eller annan service i samband med 3D-print.
Tillverkning av produkter och komponenter är det som flest organisationer ägnar sig åt när det handlar om 3D-printing (68 procent). Drygt hälften svarar att de håller på med produktutveckling eller rådgivning. Något färre svarar utbildning eller designoptimering.
Skillnader mellan länderna
Här finns det dock nationella skillnader. I Sverige är det fler som svarar utveckling och utbildning samt produktutveckling. Danmark däremot har ett större fokus på rådgivning och försäljning av hårdvara, medan Norge i hög grad använder tekniken till produktutveckling och rådgivning.
Totalt sett så uppger 76 procent att de printar kommersiellt, och 24 procent att de ägnar sig åt icke-kommersiell verksamhet. I Sverige är den siffran 64 respektive 35 procent.
Olika polymerer är det materialet som är vanligast i de tre länderna, följt av metall och komposit. Sverige och Norge printar dock i metall i högre utsträckning än Danmark.
Sammanfattningsvis kan sägas att i Sverige finns det ett starkt fundament av forsknings- och utbildningsinstitutioner som använder additiv tillverkning. I Danmark är det betydligt fler kommersiella aktörer och de norska AM-organisationerna printar i hög grad för internt bruk.
”Överbrygga ländernas ekosystem”
Det övergripande målet med samarbetet mellan de tre länderna är att accelerera gränsöverskridande samverkan, bidra till en grön övergång och att kunskap om AM överförs till industrin.
– Det handlar om hur man kan överbrygga ländernas ekosystem för additiv tillverkning. Hur kan danska företag ta del av Sveriges kompetens när det gäller att printa i metall? Och vad kan de svenska företagen lära sig om polymera material av danskarna?
Projektet finansieras av Interreg ÖKS, Öresund-Kattegatt-Skagerrak och därför ingår inte Finland i studien. Planen är att upprepa undersökningen med jämna mellanrum framöver, och förhoppningen är då att även kunna inkludera Finland.
– Det hade varit intressant att få med Finland eftersom jag tror att det finns många likheter med Sverige när det gäller utvecklingen av AM. Industristrukturerna ser liknande ut och båda länderna har många industriföretag, säger Mikael Melitshenko.
Pågående livscykelanalys
För närvarande pågår det även en undersökning där klimatavtrycket jämförs mellan konventionella produktionsmetoder och additiv tillverkning, för tre olika produkter. Denna livscykelanalys (LCA) ska visa fördelarna med AM som en miljömässigt hållbar tillverkningsmetod. Resultaten väntas bli klara inom kort.
Kort om studien
”AM Nordic – Improving the Nordic collaboration with AM” är ett samarbete mellan Dansk AM Hub, Alfred Nobel Science Park och Mechatronics Innovation Lab.
Totalt har 150 organisationer tillfrågats och 108 av dessa har svarat. De har fått svara på 14 frågor om bland annat vad de erbjuder för typ av tjänster, vilka teknologier de arbetar med och vilka maskiner de har.
