Nyligen avslutades HÄMAT, världens största studie om hur additiv tillverkning påverkar hälsan. Det viktigaste resultatet: att det inte tycks finnas några särskilda negativa hälsokonsekvenser.
Projektet HÄMAT, Health Impacts of Additive Manufacturing, har pågått i tre omgångar sedan 2017 och har koordinerats av Swerim med finansiering av Vinnova. Ambitionen har varit att fylla de kunskapsluckor som funnits när det handlar om hur arbete med additiv tillverkning kan påverka hälsan. Detta i takt med att användningen av AM växer. Tidigare i vår hölls ett öppet slutwebbinarium om resultaten som framkommit genom HÄMAT.
Pelle Melin vid metallforskningsinstitutet Swerim har varit projektledare för HÄMAT 2 och 3.
– Det är ett stort projekt med 24 samarbetspartners och det känns skönt att vi är i mål! Jag vågar påstå att det är den största och bästa studien angående hälsa och AM-tillverkning som finns i nuläget, säger han i ett pressuttalande från Swerim.
Lunghälsa och njurfunktion
Sammanlagt har 200 personer deltagit i projektet: företag som tillverkar 3D-skrivare, AM-verkstäder, Sahlgrenska sjukhuset, Karolinska institutet, forskningsinstitut, Region Östergötland och Örebro universitet.
De medverkande har bland annat undersökts när det gäller lunghälsa och njurfunktion. Dessutom har halten av metaller i blodet mätts, parallellt med att deltagarna svarat på enkäter om sin självupplevda hälsa.
– Vi har även tittat på hur partiklar och kemikalier i verkstäderna påverkar lungceller och andra typer av celler och kan konstatera att det här är relativt “snälla” miljöer, vilket är ett väldigt skönt resultat för industrin att komma i mål med. Det går inte att påvisa några negativa hälsoeffekter, även om det märks en förhöjd halt av metaller i blodet om det slarvats med skyddsutrustningen i metallverkstäderna, konstaterar Pelle Mellin.
Gränsvärden och skyddsutrustning
Trots detta positiva resultat anser Pelle Melin att det kan finnas anledning för Arbetsmiljöverket att titta närmare på gränsvärden och därmed krav på skyddsutrustning.
– Jag menar att de riktlinjer som finns idag när det gäller till exempel koboltpulver, som används vid viss additiv tillverkning, är för generösa. Tack vare den skyddsutrustning som används idag, även utan att kraven finns där, så har vi inte sett någon förhöjd risk. Men vi vet ju ännu inte de långsiktiga konsekvenserna. Finland har redan idag ett riktvärde för nanopartiklar. Det har vi ännu inte i Sverige och det är oklart om det kommer att införas, säger projektledaren Pelle Mellin samtidigt som han lämnar över bollen till Arbetsmiljöverket.
– Vi har utrett fram och tillbaka. Nu är det upp till myndigheten att värdera resultatet och fatta beslut utifrån det.
Förbättrad arbetsmiljö
Arbetet med studien har också inneburit positiva förändringar i arbetsmiljön för de medverkande verkstäderna:
– Parallellt med att studien är färdig och att vi kan leverera en guide till Arbetsmiljöverket så har arbetsmiljön i verkstäderna redan nu blivit bättre, tack vare projektet HÄMAT. Medverkande industrier som tillverkar 3D-printrar har förbättrat kringutrustningen. Inkapslingarna har förbättrats och vi kunnat visa att utsläppen av metallpartiklar i verkstäderna därmed blivit mindre, säger Pelle Melin avslutningsvis.
