Den 5-6 maj 2025 arrangerades konferensen Rymdforum i Trollhättan. Med Högskolan Väst och GKN Aerospace som medarrangörer kretsade det bland annat om hur AM kan effektivisera tillverkningen av komponenter till vätgasdrivna rymdraketer.
Rymdforum samlade 50 framstående talare och experter inom rymdindustrin, bland dem kända namn som astronauten Marcus Wandt. Årets tema var ”Sweden – A New Space Era” och programmet inkluderade seminarier om bland annat rymdinnovation, klimatövervakning, försvar och säkerhet, rymdtransporter och internationellt samarbete.
Under Rymdforum berättade flera forskare vid Högskolan Väst om pågående forskningsprojekt för att ge en översikt av hur additiv tillverkning kan användas för rymdapplikationer och hur vätgasdriften påverkar metaller som den nickelbaserade superlegeringen Inconel 718. Bland annat presenterades ny kunskap som inom några år kan effektiviseraDet skriver högskolan i ett pressutskick.
– Vår forskning inom pulverbäddsbaserad additiv tillverkning är en del av den europeiska rymdindustrins satsning för att stärka sin konkurrenskraft, säger Thomas Hansson som forskar på Högskolan Väst och GKN Aerospace i ett pressutskick.
– Det går att spara mycket material, tid och pengar genom att använda pulverbäddsbaserad additiv tillverkning (AM) för komponenter till vätgasdrivna raketmotorer. Men det krävs mer kunskap för att processen ska motsvara de högt ställda kraven, fortsätter han.
Utsätts för extrema påfrestningar
Vätgas är ett vanligt bränsle i rymdraketer, men det har en nackdel – att metaller som utsätts för väte riskerar att bli spröda. Ofta används Inconel 718 vid tillverkning av komponenter eftersom industrin lärt sig att hantera legeringens känslighet för så kallad väteförsprödning. Det krävs dock mer kunskap om fenomenet för att effektivt kunna producera komponenter med pulverbäddsbaserad AM.
– Komponenterna utsätts för extrema temperaturer, belastningar och tryck i tuffa vätgasmiljöer. Vi behöver designa processen så att risken för sprickor och andra defekter till följd av försprödning i superlegeringen Inconel 718 elimineras, säger Thomas Hansson.
Högskolan Väst utvärderar i samarbete med Sintef i Trondheim hur vätgas påverkar försprödning i legering 718, tillverkad med laserbaserad pulverbäddsfusion (LB-PBF). Projektet involverar två doktorander – en vid Högskolan Väst genom ett PIRF-finansierat projekt och en vid Swerim, finansierad av SSF. Båda projekten genomförs i samarbete med GKN Aerospace.
Dessutom har högskolan utbildat två doktorer som framgångsrikt arbetat med additiv tillverkning och superlegeringar, ett område med hög relevans för rymdtillämpningar.
Komponenter till Ariane-raketerna
Även GKN Aerospace Sweden medverkade vid Rymdforum med företagets vd Martin Wänblom som talare. GKN har arbetat med komponenter och produkter inom rymdteknologi sedan mitten av 1970-talet. Bland annat utvecklar och tillverkar de vitala delar för de europeiska Ariane-raketerna med planen att skjut upp den första pulverbäddstillverkade komponenten i legering Inconel 718 under 2027.
– Ariane 6 är den senaste versionen av Europas rymdraket för stora och tunga laster. Tack vare den är vi inte längre beroende av utomeuropeiska aktörer för europeiska rymdtransporter, vilket är otroligt viktigt i dagens geopolitiska klimat, säger Martin Wänblom i ett pressuttalande.
Även om rymdverksamheten står för en relativt liten del av GKN Aerospace omsättning så spelar den en stor roll för framtidens flyg. Uppdragen inom rymdsektorn driver enligt GKN teknikutveckling som senare kan hitta sin väg in i kommersiella flygplan, precis som Formula 1 och andra motorsporter utvecklar teknik som hamnar i vanliga bilar och når slutkonsumenten.
– Vår rymdsatsning är en del av GKN Aerospace utveckling där vi ständigt stärker vår kompetens och innovation för både civil och militär flygindustri, säger Martin Wänblom.
Rymdforum 2025
Arrangerades den 5-6 maj 2025 i Trollhättan av Föreningen Rymdforum i samarbete med GKN Aerospace, Trollhättans Stad, Innovatum Science Park och Högskolan Väst.
Rymdforum samlar beslutsfattare, unga rymdverksamma, näringsliv, studenter och forskare för att diskutera framtidens möjligheter inom rymdsektorn.
Målet med konferensen är att sprida kunskap om svenska och internationella rymdaktiviteter.
