En studie som det finska Arbetshälsoinstitutet genomfört visar att den största risken för exponering av hälsofarliga partiklar vid additiv tillverkning i metall sker under efterbearbetningsfasen.
De fina och ultrafina partiklarna som bildas vid 3D-printing i metall kan bli luftburna och potentiellt tränga in i kroppen och utgöra hälsorisker. Även om partikelkoncentrationerna under själva printprocessen tenderar att förbli låga, visar studien att den högsta exponeringsrisken uppstår under efterbearbetningen. Det kan handla om skärning och slipning av färdiga produkter, vilket genererar betydande mängder inandningsbara partiklar.
– Arbetsplatser bör fästa mer uppmärksamhet vid exponeringskontroll under efterbearbetning. I våra mätningar upptäcktes höga koncentrationer av fina och ultrafina partiklar under dessa uppgifter, säger Maija Leppänen, seniorforskare vid Arbetshälsoinistutet, i ett uttalande.
Forskarna har samlat in så kallade biomonitoreringsprover som visade att exponeringen för metall bland de som arbetar med AM i metall var låg, även om metaller upptäcktes både i luftprover och på huden, ibland i betydande koncentrationer.
Det fanns heller inga tecken på lunginflammation kopplad till yrkesexponering. Personlig skyddsutrustning (PPE) under hela 3D-printingprocessen minskade avsevärt exponeringen.
– Även om 3D-printing i metall innebär exponeringsrisker kan korrekta skyddsåtgärder och säkra arbetsrutiner begränsa intern exponering till minimala nivåer, förklarar Leppänen.
Som en del av forskningsprojektet utvecklades en modell för utskrifter i metall som ger praktiska instruktioner för att hantera exponering, organisera säkra arbetsflöden och välja lämplig personlig skyddsutrustning. Förhoppningen är att dessa verktyg ska minska arbetstagares exponering, förbättra arbetssäkerheten och optimera utformningen av arbetsmiljön och processutvecklingen.
Om META3D-projektet
META3D-projektet har undersökt koncentrationer, exponeringsvägar och intern distribution av kemiska ämnen som genereras vid 3D-printing av metall. Det har också utvärderat hälsorisker genom mätningar, provtagning och medarbetarundersökningar.
13 arbetsplatser involverade i 3D-printing av metall deltog i studien.
Forskningen genomfördes gemensamt av Arbetshälsoinstitutet i Finland och Östra Finlands universitet.
Projektet finansierades av Finska arbetsmiljöfonden.
FAME (Finnish Additive Manufacturing Ecosystem) har varit involverade i studien och delar även information om resultaten till företag i branschen.
