3DP I SVERIGE: En ny undersökning utförd av 3dp.se visar hur svenska företag använder 3d-printteknik. Överraskande är det mindre utrustning som är mest utbredd.
3dp.se har undersökt hur 3d-printanvändningen ser ut i Sverige. Rapporten visar vilka tekniker som används, vem som använder tekniken, vad utrustningen används för och hur investeringsbehovet ser ut.
Majoriteten av de svenska företag som deltagit i undersökningen (58 procent) använder utrustning som producerar i plastmaterial, baserat på så kallad FDM-teknik (Fused Deposition Modeling). Denna bygger på att en plasttråd värms upp i ett munstycke och spritsas ut lager för lager på en byggplatta.
FDM-tekniken är en av de 3d-printtekniker som ger lägst upplösning och det finns få material att använda. De vanligaste materialen är ABS och PC, polykarbonat.
Den näst vanligaste tekniken är Polyjet (22 procent). Denna påminner om bläckstråleteknik, med skrivhuvuden som bygger upp objekt lager för lager genom att ”spraya” en byggyta med flytande material som sedan härdas (stelnar) med UV-ljus. Polyjet-tekniken är unik i det att det går att kombinera material i en produktionsprocess och på så sätt få flera egenskaper i en produkt.
– Det är inte helt överraskande att FDM-tekniken är vanligast, säger Mattias Kristiansson, redaktör på 3dp.se. På grund av att ett antal patent gått ut finns det idag flera konkurrenter, vilket gör att inköpspriserna sjunkit samtidigt som det finns ett stort utbud av lösningar.
INVESTERINGAR I 3D-PRINTTEKNIK
25,4 procent av de deltagande företagen använder en 3d-printer som kostar mellan 16 000–50 000 kronor. Som motvikt till detta uppger 23,6 procent att de använder en 3d-printer som kostar en miljon kronor och över. 21,8 procent har uppgett att deras 3d-printer kostat mellan 5 000–15 000 kronor.
– Enklare FDM-baserade 3d-printrar framtagna främst för konsumentbruk är de mest konkurrensutsatta, säger Mattias Kristiansson. Det finns i dagsläget över hundra olika konsumentmaskiner för under 15 000 kronor. Vi ser att många företag, även större, börjar att experimentera med mindre maskiner för att sedan uppgradera till utrustning som ger högre produktionskapacitet, materialmöjligheter och kvalitet.
– Lösningarna i miljonklassen och över har inte följt samma prisutveckling som de mindre maskinerna. I gengäld är dessa utvecklade för framtagning av slutprodukter. Det kan vara allt från komponenter som ska ingå i ett flygplan till konsumentfärdiga produkter.
ENSTYCKSPRODUKTION VÄXER
80 procent uppger att de använder 3d-print för prototyper och skisser. Men hela 55 procent säger att de även använder 3d-print för enstyckstillverkning. Det kan handla om individanpassade produkter eller tillverkning ondemand, alltså när en order kommer in så produceras den. 36 procent uppger att de 3d-printar kortare serier.
– När det gäller enstyckstillverkning så är 3d-print en etablerad produktionsmetod för att ta fram patientspecifika implantat och protetik i titan och andra metallegeringar, till skal för hörapparater i olika plastmaterial, säger Mattias Kristiansson. Enligt flera undersökningar är enstyckstillverkningen också den produkttyp som kommer att växa mest de kommande åren.
– Förhållandet mellan prototyper och slutprodukter motsvarar resultaten från andra undersökningar i USA och Storbritannien, möjligtvis är svenska företag något sämre på att använda 3d-print för att tillverka slutprodukter.
FÖRETAGSLEDNINGEN VISAR INTRESSE
Utifrån yrkesgrupperna design & utveckling, produktion och ledning så är design & utveckling på 82 procent den grupp som främst använder 3d-printern på företaget. Produktionen är tvåa med 38 procent, följt av ledningen på 29 procent.
– Vi ser flera exempel på företag som använder 3d-print både inom produktutveckling och produktion, säger Mattias Kristiansson. Att även ledningen använder 3d-print ser vi som överraskande positivt. Ledningens engagemang och förståelse för potentialen i 3d-printtekniken är avgörande för en högre implementeringstakt i svensk tillverkningsindustri.
FRAMTIDA INVESTERINGSBEHOV
En majoritet av respondenterna (55 procent) uppger att de har behov av mer utrustning det kommande året. 22 procent är osäkra, medan 24 procent är nöjda med sin maskinpark. Sett på längre sikt har en överväldigande majoritet, 96 procent, uppgett att deras användning av 3d-printtekniken kommer att öka.
– Även om 96 procent uppger att deras användning kommer att öka, så ser det inte ut att finnas ett omedelbart behov av nyinvesteringar hos de svenska företagen, säger Mattias Kristiansson. En möjlig anledning kan vara att man fortfarande har mer kapacitet i befintlig maskinpark. Investeringsbehovet blir också tydligare i takt med att användningen förflyttar sig till andra områden utöver skisser och prototyper.
