Intervju. Freemelt är det nya men erfarna teamet med fokus på en enda sak – att bidra till utvecklingen av fler metalliska material för additiv tillverkning.
I över tio år har Patrik Ohldin arbetat inom den additiva tillverkningsbranschen. När idén om en speciell maskin för materialutveckling kom på tal så trillade polletten ner. Det var, som Patrik själv uttrycker det, ”självklart att en sådan maskin behövs”. Tillsammans med fem andra erfarna eldsjälar inom området startades företaget Freemelt 2017. Sedan dess har teamet haft fokus på en enda sak: att bidra till utvecklingen av fler metalliska material för additiv tillverkning.
– Vi utvecklar ett verktyg som är optimerat för materialutveckling men bedriver inte materialforskning själva. Det verktyg vi har tagit fram är en maskin, Freemelt ONE, som våra kunder ska använda för att ta fram nya material. Vi ser fyra mottagare av den. Först och främst universiteten, där det sker en hel del forskningsprojekt. Den andra är forskningsinstitut i olika länder som till exempel svenska Swerea, den tredje är pulverleverantörer och den fjärde är stora industriella spelare med eget forskningscenter, säger Patrik Ohldin som är vd för Freemelt.
Precis som Wohlers rapport visar så rusar branschen framåt, men det finns en stor brist på metalliska material för additiv tillverkning. Branschens utveckling gynnas av fler certifierade material, menar Patrik. Det är av just den anledningen som företaget har utvecklat Freemelt ONE.
– Freemelt ONE är en liten maskin som kan arbeta med små mängder metallpulver i smältprocessen, vilket är en förutsättning i den inledande utvecklingen av ett nytt material. Det gör testerna kostnadseffektiva och utvecklingsarbetet går snabbare. I de inledande försöken tillverkar man ofta materialprover av en sockerbits storlek. Efter utvärdering och optimering av sådana små prover kan man gå vidare till att även göra provstavar i maskinen, för att mäta materialets hållfasthet och andra egenskaper, berättar Patrik Ohldin.
Det som också gör Freemelt ONE unik är att den bygger på en open source-lösning. Det innebär att användaren har full frihet att programmera maskinen efter egna behov. Användaren kan även dela sin kunskap med andra i ett gemensamt forum för att göra snabbare framsteg. Maskinen är även förberedd för anslutning av kameror och mätinstrument, för att hjälpa användaren att förstå processen.
– Vår maskin går att använda både för material som redan används i industrin i dag, men också för material som utvecklas specifikt för additiv tillverkning. Många etablerade legeringar ser ut som de gör eftersom de har tagits fram för gjutning eller smide. Man har tillfört ämnen som gör det lättare att gjuta eller smida, vilket ger materialet specifika egenskaper. Sådana material kan naturligtvis fungera för additiv tillverkning, men de är långt ifrån optimala.
Vi tänker att om man utgår från additiv tillverkning när man tar fram ett nytt materialrecept så kan man både förstå och förfina materialets egenskaper på mikrostruktursnivå, berättar Patrik Ohldin. I framtiden kommer vi att se helt nya legeringar som är framtagna speciellt för additiv tillverkning.
Öppenhet och samarbete är nyckelorden. Fler hjärnor och fler händer kommer att gynna alla, avslutar Patrik Ohldin.
