Odlad och printad nervvävnad – hopp för ALS-sjuka

Text:Anja Degerholm
PUBLICERAD: 30 juni 2025
”Vår metod gör det möjligt att konstruera motorneuronorganoider för att sedan kunna testa nya behandlingar”, säger Elena Kozlova som är studiens huvudförfattare. Foto: Pressbild/Tobias Sterner

Med hjälp av bioprinting har forskare vid Uppsala universitet lyckats skapa en modell som liknar mänsklig nervvävnad. Modellen som kan odlas fram från patentens egna celler, gör det möjligt att testa nya läkemedelsbehandlingar för till exempel sjukdomen ALS.

Uppsala universitet beskriver vad det handlar om i ett pressmeddelande, nämligen så kallade motorneuroner. Det är nervceller som styr våra muskler genom att skicka signaler från hjärnan och ryggmärgen ut till kroppen. Vid sjukdomar som ALS förstörs dessa celler, vilket leder till muskelsvaghet och förlamning. Prognosen för den som drabbas av ALS är dålig. Förväntad överlevnad efter diagnos är i genomsnitt omkring fyra år och det finns ingen botande behandling.

Printade cellerna

I studien visar forskarna att det nu går att ta hjälp av en 3D-bioskrivare för att tillverka modeller, organoider, som liknar mänsklig nervvävnad. Dessa så kallade motorneuronorganoider kan till exempel användas i forskning eller för att testa nya läkemedel i labbmiljö.

– Motorneuroner sitter i mitten av ryggmärgen, därför är det inte möjligt att testa behandlingar direkt på en patient som till exempel lider av en neurodegenerativ sjukdom som ALS. Vår metod gör det möjligt att konstruera motorneuronorganoider direkt från patientens hudceller och bygga ryggmärgsorganoider för att sedan kunna testa nya behandlingar, säger Elena Kozlova som är studiens huvudförfattare.

I den aktuella studien använde forskarna mänskliga stamceller som programmerats till att bli motorneuronprogenitorer, en sorts omogna nervceller som senare kan utvecklas till fullmogna motorneuroner. Cellerna blandades med ett mjukt gelatin och skrevs sedan ut lager för lager med en 3D-bioskrivare, vilket byggde upp vävnaden och dess struktur. Det gav en jämn tredimensionell fördelning av cellerna i materialet och förbättrade förutsättningarna för nervtrådarnas tillväxt.

Framgång med mjukare material

I tidigare försök växte nervtrådarna endast på ytan, men nu lyckades forskarna få dem att växa även inuti strukturen. Lösningen var att använda ett mjukare 3D-printmaterial som behåller sin form, men samtidigt tillåter nervtrådar att sprida sig in i materialet. För att hjälpa cellerna att mogna och utvecklas använde forskarna små partiklar med porös struktur – så kallade mesoporösa kiseldioxidpartiklar – som fylldes med tillväxtfaktorer och blandades in i materialet.

I studien presenterar forskarna ett steg-för-steg-protokoll för hur man ska gå tillväga för att tillverka mer avancerade och standardiserade modeller av nervvävnad i 3D.

– Det är viktigt för forskning och läkemedelstestning att vi kan printa ett stort antal organoider på ett reproducerbart sätt. Vår metod gör det också möjligt att inkludera andra typer av nervceller och stödjeceller, vilket kan bana väg för mer kompletta modeller av ryggmärgen, säger Elena Kozlova.

 

Om studien

Studien har publicerats i International Journal of Bioprinting. Hela artikeln kan läsas här:

Differentiation of iPSC-derived neural progenitors into motor neurons in 3D-printed bioscaffolds

Senaste nytt

De är först i Skandinavien med Meltios robotcell

Ferrita i Köping har sedan 1959 utvecklat och tillverkat avgassystem. Med hjälp av additiv lasersvetsteknik från Meltio vill Ferrita ställa om till ett modernt industriföretag, med förhoppningen om att kunna tredubbla omsättningen de kommande åren.
IMG_97501
De är först i Skandinavien med Meltios robotcell

Försvarskonferens lyfte fram fördelarna med AM

Den 24–25 mars 2026 arrangerades konferensen Defence in West i Trollhättan. Fokus var att visa hur additiv tillverkning, drönare och cybersäkerhet kan ha konkreta effekter inom totalförsvaret.
Defence in west
Försvarskonferens lyfte fram fördelarna med AM

BMW växlar upp med WAAM-tekniken

BMW Group fortsätter att investera i additiv tillverkning och tar tekniken till nästa industriella nivå, genom att AM fullt ut utvecklas till en integrerad produktionsteknik.
P90631016_highRes_additive-manufacturi
BMW växlar upp med WAAM-tekniken

Vind i seglen inför årets Formnext-mässa

Efter förra årets 10-årsjubileum och rekordstora besöksantal ser utsikterna för Formnext 2026 ljusa ut, enligt arrangören Mesago. I början av mars hade 527 företag från 34 länder registrerat sig som utställare.
Formnext entre
Vind i seglen inför årets Formnext-mässa

Läs vidare

De är först i Skandinavien med Meltios robotcell

Ferrita i Köping har sedan 1959 utvecklat och tillverkat avgassystem. Med hjälp av additiv lasersvetsteknik från Meltio vill Ferrita ställa om till ett modernt industriföretag, med förhoppningen om att kunna tredubbla omsättningen de kommande åren.
IMG_97501
De är först i Skandinavien med Meltios robotcell

Försvarskonferens lyfte fram fördelarna med AM

Den 24–25 mars 2026 arrangerades konferensen Defence in West i Trollhättan. Fokus var att visa hur additiv tillverkning, drönare och cybersäkerhet kan ha konkreta effekter inom totalförsvaret.
Defence in west
Försvarskonferens lyfte fram fördelarna med AM

Industrialisering i fokus på Freemelts användardagar

I slutet av februari samlade Freemelt för tredje gången forskare, industriella partners och teknikutvecklare till tvådagarseventet ”User and Innovation Days” i Göteborg.
Freemelt-1906-Redigera
Industrialisering i fokus på Freemelts användardagar

Underhållsmässan: Intresse för printade delar on demand

3dp.se har besökt Underhållsmässan som arrangerades den 10–13 mars i Göteborg. I den första delen mötte vi företag som säljer hårdvara och material inom AM, den här gången har vi gjort nedslag hos några tjänsteleverantörer.
Underhåll 2
Underhållsmässan: Intresse för printade delar on demand