Fräsen står stark i dentalbranschen

Claus Larsen Roland DG fräsmaskin 3d-printing

Till höger: Claus Larsen, nordisk försäljningschef på Roland DG.

När 3d-printing i dess additiva form har blivit något av en “hype”, är det lätt att tro att den subtraktiva metoden hamnar i skymundan. Claus Larsen, nordisk försäljningschef på Roland DG, ser å andra sidan ett växande intresse för fräsmaskiner inom ett antal områden; utbildning, fab labs, prototyper, dentallab och användning i småskalig tillverkning.

– Additiv och subtraktiv “utskrift” kompletterar varandra, men de konkurrerar också med varandra. Ju fler människor som pratar om additiv tillverkning och sedan försöker sig på det, desto fler kommer att inse teknikens brister. De vanligaste förfrågningarna jag stöter på är ett bättre val för en finare ytfinish, bättre precision, mindre kemisk hantering, mindre rengöring och bland tandtekniker – ett mer organiskt material att arbeta med.

Resultat och brister

När en användare blir ”trött” på den additiva teknikens resultat och brister och vill ha ett bättre resultat, landar beslutet ofta i att antingen investera i en dyrare 3d-skrivare eller att titta närmare på en bänk-fräsmaskin.

– Vi ser verkligen ett ökat intresse och en tillväxt i fräsmaskiner för dentalindustrins laboratorier, fräscenter och kliniker, säger Claus Larsen.

 

 

Det ökade intresset och efterfrågan från laboratorier och fräscenter genereras ofta av den automatiska skivväxlaren i torkugn. Denna speciella funktion gör att fabrikerna kan arbeta obevakat, exempelvis under natten. Större kliniker startar också sitt eget testlaboratorium. Vanligtvis börjar kliniken med att investera i en 3d-skanner och därefter i en fräsmaskin.

– Jag gillar verksamheter inom tandfräsning eftersom flera jobb, särskilt i Danmark, kommer tillbaka till tandtekniker från lågkostnadsarbetande länder. Förutom kravet på automatisering eller egenproduktion, kan känslan av full kontroll påverka beslutet att investera i egna fabriker, säger Claus.

Men varför har inte fler kliniker tagit sig an den subtraktiva tekniken på samma sätt som den additiva när det gäller att göra modeller?

– Inträdesbarriären är låg, men när du kommer igång kommer uppstår det ofta problem med 3d-skrivarens precision. Och då väljer du att investera i en mer exakt och högre prissatt 3d-skrivare. Gibson-modellerna är å andra sidan hög precision från dag ett. 3d-tryckta modeller ändrar också form eller storlek över tiden, medan Gibson-modellerna är stabila. Andra aspekter som inte är så attraktiva med 3d-skrivare är kalibreringen, rengöringen och den totala ägandekostnaden, förklarar Claus.

En tidsfråga

Han tror att det bara är en tidsfråga innan fler kommer att anamma frästekniken för modellering. En sista aspekt som ska beaktas är även de olika teknikernas miljö- och hälsoeffekter.

– Jag är tvivelaktig till om alla tekniker för 3d-print med uv-ljus härdning är lämplig för kliniker.

För närvarande fokuserar Roland DG på försäljningen av CNC-fräsar till dentalindustrin, utbildningsinstitutionerna och tillverkningsindustrin för produktion av prototyper.

– I Roland DG har vi i över 20 år producerar fräsmaskiner, och vi är kända för tillverkning av högkvalitativa maskiner. Ju fler människor pratar om och försöker sig på additiv tillverkning, desto mer inser de starka punkterna i traditionell CNC-fräsning, avslutar Claus Larsen.

Publicerat av: 

Dela artikeln

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.


Så kan kunskapen om AM höjas

Den fjärde – och på sikt även den femte – industriella revolutionen står för dörren. Hur kan additiv tillverkning ha en plats i den utvecklingen? Och vilket behov av kompetens för den med sig? Det är något av det Sima Valizadeh tar upp i sin presentation under AM-dagen.

Publicerat av: 

Printade organ kan rädda liv i framtiden

Kunskapen och teknologin för att printa mänsklig vävnad finns redan, men för att kunna tillämpa det på människor krävs år av kliniska prövningar. Men bioprinting kan redan i dag bidra till en förbättrad hälsa hos människor, säger Itedale Namro Redwan som leder Cellinks forsknings- och utvecklingsteam. 

Publicerat av: