Ny snabb process: DIP - Dynamic Interface Printing

Text:Roger Stormo
PUBLICERAD: 12 november 2024
Det ovanliga printhuvudet för DIP-processen. Illustration: Nature

En radikalt ny och otroligt snabb 3D-printingprocess har utvecklats: Dynamic Interface Printing, eller ”DIP”.

På senare tid har vi sett ett antal ultrasnabba 3D-printingprocesser som utvecklats med hjälp av volymetriska tekniker. Dessa processer skriver ut hela objektet på en gång istället för lager för lager och kan skriva ut hela objekt på några sekunder.

Dessa system fungerar genom att projicera mönster i ett kar av transparent fotopolymerresin från flera vinklar, vilket stelnar objektet på en gång.

Trots de otroliga hastigheterna finns det vissa problem med volymetriska tillvägagångssätt. Huvudfrågan är resinet: det måste vara transparent för ljusvågorna som härdar resinet. Det gör att det inte alltid är möjligt eller lätt att tillföra tillsatser som ger resinet dess tekniska egenskaper. Svart resin skulle inte tillåta ljus att överföras särskilt djupt.

Men nu kommer DIP, som är ett helt nytt tillvägagångssätt. Även om denna teknik också använder fotopolymerresin, gör den det på ett helt annat sätt.

Det är ett skrivhuvud som har förmågan att projicera ett ljusmönster nedåt. Skrivhuvudet har ett hus på botten som kan fånga in lite luft om det är vertikalt nedsänkt i resinet. Ytan på resinet under skrivhuvudet blir projektionsytan.

Det finns 3D-skrivare med resin som sticker ut uppifrån och ner på den plana ytan av ett resinkar. Tyngdkraften gör den ytan platt, och den kan ta emot energin ovanifrån. I DIP är projektionsytan bokstavligen fäst vid skrivhuvudet, där den kan röra sig i 3D-rymden i det flytande resinet.

Akustiskt kontrollerad luftyta i DIP-processen. Illustration: Nature

Luftutrymmet under skrivhuvudet bildar en krökt yta. Projektionen måste ta hänsyn till denna kurva, och kurvan kan justeras med en akustisk projektor på skrivhuvudet. Korgen kan justeras för att främja maximalt flöde av nytt material till utskriftsområdet. Efter att kurvans geometri har kontrollerats är det möjligt att låta slicing-mjukvaran konsekvent förstå formen på projektionsytan.

Böjda lager med DIP 3D-printingprocessen. Illustration: Nature

Problemet med konventionella resinskrivare är att du måste vänta på att färskt resin ska flöda in i de områden där nya lager av utskrift kan ske. Detta flödesproblem är kanske det största hindret för att uppnå högre utskriftshastigheter. DIP verkar dock ha övervunnit detta problem med en akustisk lösning. De säger att det kan öka resinflödet med otroliga tio gånger.

Prototypen som byggdes av forskarna kunde skriva ut med otroliga hastigheter, till och med överträffa vissa volymetriska metoder. I sin studie säger de att de uppmätt förmågan att trycka 10 000 kubik mm per minut! Som referens, den snabbaste stationära FFF 3D-skrivaren, FLSUN S1, har en volymetrisk flödeshastighet på ”bara” 110 kubik mm per sekund, eller 6600 kubik mm per minut. Typiska stationära 3D-skrivare klarar av cirka 1800 kubik mm per sekund.

Resinet som används av DIP kan ha alla tillsatser som önskas. Det kräver ingen genomskinlighet eftersom det för samman ”resinfönstret” med skrivhuvudet.

Prototypen kan för närvarande skriva ut ganska små föremål, men tekniken kan troligen skalas upp.

Läs mer om DIP-processen här: Nature

Senaste nytt

On demand 2033 vill förena svensk AM-industri

För ett och ett halvt år sedan startade det Vinnova-finansierade projektet On Demand 2033. En nationell satsning för att visa hur additiv tillverkning och digitala reservdelslager kan öka industrins motståndskraft.
OnDemand 2033 Linkedin - 4
On demand 2033 vill förena svensk AM-industri

Finsk studie: Störst hälsorisk vid efterbearbetning av metall

En studie som det finska Arbetshälsoinstitutet genomfört visar att den största risken för exponering av hälsofarliga partiklar vid additiv tillverkning i metall sker under efterbearbetningsfasen.
Laser SLM
Finsk studie: Störst hälsorisk vid efterbearbetning av metall

Odlad och printad nervvävnad – hopp för ALS-sjuka

Med hjälp av bioprinting har forskare vid Uppsala universitet lyckats skapa en modell som liknar mänsklig nervvävnad. Modellen som kan odlas fram från patentens egna celler, gör det möjligt att testa nya läkemedelsbehandlingar för till exempel sjukdomen ALS.
Elena Kozlova
Odlad och printad nervvävnad – hopp för ALS-sjuka

Elmia 3D välkomnar även tjänsteleverantörer

När nästa års upplaga av Elmia 3D går av stapeln kan även tjänsteleverantörer inom AM ställa ut. Tidigare har mässan varit enbart för maskin- och materialleverantörer.
elmia-front-1024x708
Elmia 3D välkomnar även tjänsteleverantörer

Läs vidare

Finsk studie: Störst hälsorisk vid efterbearbetning av metall

En studie som det finska Arbetshälsoinstitutet genomfört visar att den största risken för exponering av hälsofarliga partiklar vid additiv tillverkning i metall sker under efterbearbetningsfasen.
Laser SLM
Finsk studie: Störst hälsorisk vid efterbearbetning av metall

Sandvik och Additive Industries i samarbete om pulverleverans

Sandvik och Additive Industries har ingått ett partnerskap gällande pulverleverans för direkt påfyllning av Powder Load Tool (PLT), en industriell pulverbehållare för additiv tillverkning i metall.
Sandvik pulver
Sandvik och Additive Industries i samarbete om pulverleverans

Ukrainska ruiner ska bli nya 3D-printade hus

Ukrainska forskare har inlett ett samarbete med den amerikanska flottan och NSF (National Science Foundation) för att försöka använda byggmaterial från de krigshärjade ruinerna för att bygga nya hus med hjälp av 3D-printing.
3d-hus-for-ukraina
Ukrainska ruiner ska bli nya 3D-printade hus

De svenska kärnkraftsverken framtidssäkras med AM

Drifttiden på svenska kärnreaktorer ska förlängas till 80 år. Det betyder att tillgången på reservdelar blir helt avgörande, och där kommer additiv tillverkning att spela en viktig roll.
Vattenfall 2 ver 2
De svenska kärnkraftsverken framtidssäkras med AM