Helene Hellmark Knutsson, forskningsminister, släppte förra veckan propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Det är en strategisk tioårsplan för hur svenska företag ska stärka sin konkurrenskraft. Det ska främst göras med ökat stöd till forskning på olika nivåer. Utöver digitalisering, automatisering och robotar nämner man även 3d-skrivare som ett viktigt verktyg.
Enligt Knutsson möjliggör den fjärde industriella revolutionen en produktion som inte bara är automatiserad, utan också digitaliserad. Det kan leda till nya sätt att bemöta kunder och nya affärsmodeller. Nya hållbara biobaserade material, datamolnstjänster, robotik och tillverkning med 3d-skrivare skapar möjligheter inom alla branscher och är en förutsättning för att upprätthålla konkurrenskraften i Sverige.
Dessutom är nya hållbara material och avancerad miljö- och klimatteknik nyckeln för att uppnå en mer effektiv och giftfri produktion. De nya digitala produktionsteknikerna och de nya materialen kommer att påverka såväl industri som samhälle. Att ta vara på dessa möjligheter är en stor utmaning, men är avgörande för Sveriges och svenska regioners framtida konkurrenskraft. För att nå framgång måste traditionella industriföretag dra nytta av digital expertis hos småföretag i digitaliseringens framkant och okonventionella samarbeten måste etableras mellan företag och aktörer från vitt skilda områden. Om Sverige inte lyckas ta vara på dessa nya möjligheter riskerar svensk industri att tappa konkurrenskraft.
Regeringen har i dag överlämnat den forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft till riksdagen. I propositionen presenteras regeringens syn på forskningspolitikens inriktning i ett tioårigt perspektiv, med särskilt fokus på satsningar 2017–2020. Viktiga hörnstenar i propositionen är ökade basanslag till universitet och högskolor, satsningar på forskning kopplad till globala samhällsutmaningar, och ökade resurser för att stärka Sveriges innovationsförmåga.
– Namnet på propositionen försöker fånga den färdriktning regeringen vill se. Det handlar om ökad samverkan mellan högskola, näringsliv och samhälle i stort i syfte att möta våra stora samhällsutmaningar och stärka vår konkurrenskraft. Det har tidigare funnits en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat. För regeringen är det i stället viktigt att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för forskare och forskningen att få fram den främsta forskningen, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Viktiga hörnstenar i propositionen är ökade basanslag till universitet och högskolor, satsningar på forskning kopplad till globala samhällsutmaningar, och ökade resurser för att stärka Sveriges innovationsförmåga.
Regeringen har också lanserat en nyindustrialiseringsstrategi – Smart industri – som omfattar
118 åtgärder inom fyra fokusområden: digitaliseringens möjligheter inom industrin, industrins hållbarhet, kompetensförsörjning och utveckling av attraktiva innovationsmiljöer. Inom ramen för arbetet har regeringen fattat beslut om att även främja regionalt nyindustrialiseringsarbete och samordningen mellan nationella och regionala insatser.
